Högsta domstolen har beslutat att Riksåklagaren ska svara på den tidigare Swedbank vd:n Birgitte Bonnesens överklagande av hovrättens fällande svindleridom.
Det var den 10 september 2024 som Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen dömdes till 15 månader fängelse för grovt svindleri. Hovrätten kom till slutsatsen att Birgitte Bonnesen lämnat vilseledande uppgifter i två intervjuer i samband med att banken släppte sin tredje kvartalsrapport 2018.
Hovrätten frikände dock Birgitte Bonnesen från åtalet om obehörigt röjande av insiderinformation.
Birgitte Bonnesen och hennes försvarare Per E Samuelson och Christina Bergenstein aviserade tidigt att domen skulle överklagas. Ett överklagande inkom men det utförliga motiveringen till varför Högsta domstolen skulle meddela prövningstillstånd kom först för drygt en vecka sedan.
Försvaret har radat upp nio skäl till varför Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd.
Bland skälen för prövningstillstånd skrev försvaret att målet inte kan jämföras med något som har förekommit tidigare i publicerad rättspraxis.
RÅ ska yttra sig
Nu har Högsta domstolen tagit beslut om att riksåklagaren ska svara skriftligen på överklagandet.
”Yttrandet ska särskilt avse vilseledandebedömningen i 9 kap. 9 § andra stycket brottsbalken samt betydelsen av tryckfrihetsförordningen i det att uttalandena har gjorts vid intervjuer i media”.
Detta är nämligen en av skälen som försvaret lämnat in till HD.
Försvaret skrev i överklagandet att ”det kan diskuteras om inte de uppgifter som Birgitte Bonnesen har lämnat till journalisterna på Svenska Dagbladet respektive TT för publicering omfattas av tryckfrihetsförordningens (TF) exklusiva ansvarssystem”.
Försvaret menar att frågan hur gränsdragningen mellan TF och BrB ska göras, det vill säga exklusivitetsfrågan, är inte klar utan behöver redas ut genom ett vägledande avgörande.
När det gäller exklusivitetsfrågan skriver försvaret att ”det råder enighet om att TF inte är tillämplig på allt som trycks och sprids till allmänheten”.
Försvaret hänvisar till att vilseledande eller annars oredliga uppgifter som lämnas i syfte att nå ekonomisk vinning eller att skada annan ekonomiskt inte omfattas av TF:s skydd. Till denna grupp hör i och för sig sådant handlande som utgör svindleri.
Försvaret hänvisar då också till Hans-Gunnar Axbergers avhandling Tryckfrihetens gränser, 1984, där han tagit ställning för att det så kallade förmögenhetsbrottsundantagets krav på ekonomiskt syfte ”ska förstås som ett krav på direkt uppsåt, dvs. avsiktsuppsåt”.
”Enorm utvidgning”
Försvaret menar att något sådant uppsåt inte har förelegat hos Birgitte Bonnesen och det har hovrätten inte heller kunnat konstatera.
När det gäller skuldfrågan skriver försvaret att varken de uppgifter som Birgitte Bonnesen lämnade till Svenska Dagbladets reporter eller det som hon uttalade i intervjun med TT:s reporter – var vare sig för sig eller sammantaget bedömt – vilseledande.
”Därmed har Bonnesen inte gjort sig skyldig till svindleribrott”, framgick det av överklagandeskriften.
Försvaret pekade även på att intervjuerna inte har publicerats i deras helhet. Och att hovrättens dom närmast kan ses som en kriminalisering av underlåtenheten att svara på frågor från journalister, ”vilket i så fall är en enorm utvidgning av det straffbara området. Svindleriparagrafens utgångspunkt är att straffbarhet kräver en aktiv handling”.
I en intervju med Dagens Juridik berättar Birgitte Bonnesen om hur överraskad hon blev när domen kom.
– Jag var djupt chockad, jag var förkrossad och helt oförstående. Fast min advokat förklarade det gång på gång förstod jag inte att jag hade dömts till fängelse. Jag trodde att jag hade fått 800 kronor i böter, sade hon.
