Oklarheter i hur domstolarna ska tolka lagarna gör att nästan ingen blir dömd för människohandel eller människoexploatering.
Det konstaterar Jämställdhetsmyndigheten, som tycker att regeringen ska se över lagstiftningen på området.
– Vi bedömer att regeringen behöver se över om lagstiftningen kan bli enklare så att den blir mer effektiv, säger Paulina Bolton, utredare på myndigheten i ett pressmeddelande.
Enligt myndigheten är det få människohandelsärenden som leder till åtal. Under hela 2023 avkunnades endast två fällande domar – en för människohandel och en för människoexploatering.
Utredaren Paulina Bolton framhåller att risken att åka fast är låg för människohandlare som opererar i Sverige.
– Människohandlare kan göra stora ekonomiska vinster på att exploatera andra människor och det blir ännu mer lockande när risken att åka fast är låg. Sverige har fått kritik från internationellt håll för att vi har så få fällande domar. Samtidigt får brottsoffren sällan upprättelse och när fallen inte går till åtal kan de utsatta ofta inte heller få stöd eller skydd från det offentliga samhället.
Jämställdhetsmyndigheten anser att domstolarna behöver utbildas i vad det innebär att utsättas för den här typen av brott samt hur gärningspersoner använder sig av den sårbarheten för att utöva makt och kontroll. Dessutom anser myndigheten att lagstiftningen behöver ses över.
Lagstiftningen är komplext utformad och det gör den mycket svår att använda i praktiken. Vi bedömer att regeringen behöver se över om lagstiftningen kan bli enklare så att den blir mer effektiv, säger Paulina Bolton i pressmeddelandet.