Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om en ny patentlag och följdändringar i andra lagar.
Förslagen gäller bland annat vilka uppfinningar som kan patenteras samt ensamrättens innehåll och begränsningar.
Det har inte gjorts någon samlad översyn av patentlagen sedan den trädde i kraft i slutet av 1960-talet. Däremot har flera nya bestämmelser tillkommit för att anpassa lagen efter samhällsutvecklingen och det internationella samarbetet. Det framgår av en proposition från regeringen som lämnades över till riksdagen slutet av maj 2024.
Några av de senaste lagändringarna har skett med anledning av inrättandet av patent- och marknadsdomstolarna och till följd av att straffen för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång har skärpts.
De ändringar som har gjorts sedan patentlagens tillkomst har bidragit till att lagen har en splittrad utformning och framstår som svårtillgänglig.
Personnamn i känneteckensrätten
Självklart har man rätt till sitt eget namn, men är det lika självklart att man kan döpa ett företag efter sig själv? Vilka begränsningar måste beaktas, inför registrering av varumärke och företagsnamn? Vilka blir konsekvenserna om reglerna inte följs? Magnus Tonell och Pia Järvengren Gerner tittar närmare på ett intressant avgörande från Patent- och marknadsöverdomstolen, och de lärdomar som kan dras av detta – även vad gäller betydelsen av medgivande respektive ond tro.
Stort behov att modernisera lagen
Av propositionen framgick det att det därför finns ett stort behov av att modernisera lagen så att överskådligheten förbättras och det blir lättare att förstå och tillämpa den. Inte minst med hänsyn till att lagen tillämpas av enskilda uppfinnare samt både små och stora företag är det viktigt att den har en tydlig, användarvänlig och modern utformning.
I propositionen föreslogs att en ny patentlag ska ersätta den nuvarande patentlagen från 1967. Propositionen innehöll förslag som innebär att ett antal av bestämmelserna i patentlagen ska anpassas dels till den europeiska patentkonventionen, dels till avtalet om en enhetlig patentdomstol (domstolsavtalet).
Två undantag i ensamrätten införs
Förslagen avsåg bland annat vilka uppfinningar som kan patenteras och ensamrättens innehåll och begränsningar. När det gäller ensamrätten införs två nya undantag från patenthavarens ensamrätt, ett för växtförädling och ett för användning av datorprogram. Av propositionen framgick det att bestämmelserna är en följd av anpassningen till domstolsavtalet. För att möjliggöra en effektiv handläggning och underlätta förståelsen för patentprocessen förtydligas reglerna om handläggning av en patentansökan.
Av propositionen framgår det även att det görs en övergripande språklig och redaktionell modernisering av patentlagen för att lagen ska bli mer överskådlig och lättare att tillämpa.
Näringsutskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ny patentlag och följdändringar i andra lagar och kammaren biföll utskottets förslag.
Den nya patentlagen och följdändringar i andra lagar börjar gälla den 1 januari 2025.
