En stor del av de haschkakor som polisen tar i beslag är signerade med olika typer av stämplade präglingar i form av exempel till siffror, logotyper och bilder.
På SKL har man fotograferat sådana beslag från hela Norden under de senaste fem åren och lagt in dem i en nationell databas. Där finns också foton på udda beslag – till exempel haschkakor som har en speciell form. Med hjälp av detta kan man sedan koppla ihop olika beslag.
– Så långt handlar det om ren spaningsinformation men sedan kan vi på SKL genomföra en kemisk analys av beslagen och med hjälp av en niogradig skala uttala oss om sannolikheten för att beslagen kommer från ett och samma parti – vilket kan användas som bevisning i rätten, säger Karin Grafström, forensiker på SKL, till Dagens Juridik.
Poliser kan själva snabbt göra sökningar för att se om det gjorts tidigare beslag av haschkakor med samma stämpel.
– På så sätt kan man följa en transports väg genom Norden och kontakta de polismyndigheter som har gjort de andra beslagen, säger Lars Lundberg, också han forensiker på SKL.
De som tillverkar haschkakorna är enligt Lars Lundberg främst bönder i länder som Marocko, Nepal, Afghanistan, Pakistan, Libanon och Indien.
Varför signerar de haschkakorna, när det gör det lättare att spåra dem?
– Det kan handla om en yrkesstolthet. I många länder har man en annan syn på hasch än vad vi har i Sverige. Det kan också vara köparen som vill ha en viss stämpel, säger Lars Lundberg.
– I ett paket med fem kakor är det ofta bara den översta som har en stämpel.
