Testamentet upprättades till förmån för kvinnans fyra döttrar. Enligt egen uppgift ville kvinnan, som hade en god man och vistades på en låst avdelning för dementa på ett äldreboende, gynna en dotter framför de andra.
Sedan det framkommit att kvinnan inte visste hur många barn hon hade eller vad hon själv hette och inte till fullo kunde förstå innebörden av ett testamente, klandrades detta och återkallades.
En annan av kvinnans döttrar gjorde en anmälan mot advokaten till Sveriges advokatsamfund och ifrågasatte där bland annat rimligheten i att medverka till ett testamente utan att, via exempelvis den gode mannen eller läkare på äldreboendet, försäkra sig om att kvinnan var kapabel till att förordna över sin egendom på detta sätt.
I mars 2012 beslutade en prövningsavdelning inom samfundet att anmälningen inte skulle föranleda någon åtgärd.
Justitiekanslern, JK, som fick del av beslutet några veckor senare, konstaterar nu att omständigheterna måste utgöra starka skäl att ifrågasätta om kvinnan med giltig verkan kunde upprätta ett testamente.
Anmälan bör enligt JK prövas av disciplinnämnden för att klargöra om det är förenligt med god advokatsed att under sådana förhållanden inte vidta någon annan åtgärd än att samtala med klienten själv för att säkerställa att uppdraget kan bli till gagn för henne.
