Hoppa till innehåll
DEBATT
Opinion

”Advokater och kostnadsräkningar”



Foto: Jessica Gow / TT

DEBATT: Skriven av 68 svenska advokater

Allt eftersom stämningen i rättssalen successivt har blivit sämre har också prutningarna av advokaters kostnadsräkningar ökat väsentligt. Med tanke på att våra fakturor ständigt i media beskrivs som vad advokater ”har tjänat” är det inte konstigt att många människor tror att det handlar om lön till advokaten.

I verkligheten ska intäkterna av fakturorna betala för skatt, försäkringar, lokalhyra, lön till administratörer, datorer, mobiler, kontorsmaterial, kopierings- och frankeringsapparater, kaffemaskiner, obligatoriska kurser för advokater, avgifter till advokatsamfundet, friskvård, revisorer, konferenser och en hel del annat. I bästa fall finns det en viss marginal som gör att advokaterna kan ta ut lön till sig själva. Men om man som nu på vissa håll, närmast rutinmässigt, skär ned 10–15 procent av det advokaten fakturerar domstolen, i vissa fall betydligt mer, behöver man inte vara ekonom för att förstå att ekvationen inte går ihop.

Situationen har förvärrats av att det finns ett par advokater som grovt har misskött sitt arbete. Det är advokater som inte bara har brutit mot god advokatsed utan också gjort sig skyldiga till grova brott. Det handlar om tre – fyra stycken av omkring sex tusen femhundra advokater, alltså färre än en promille. Det vore intressant att jämföra den statistiken med andra arbetsgrupper. Svenskt rättsväsende och advokatsamfundets disciplinnämnd har agerat så att dessa exadvokater är dömda och uteslutna ur samfundet – systemet har visat att det fungerar. Dessa advokaters agerande har medfört stor skada i de enskilda fallen men det har inte varit ett hot mot vårt rättssystem eller vår demokrati i stort.

Att skickliga brottmålsadvokater nu väljer att arbeta med andra rättsområden eller till och med byter yrkesbana är däremot något som allvarligt kan skada vårt rättssystem. Vi vill vara tydliga med att kritiken mot att domstolarna slentrianmässigt skär i advokaters arvoden naturligtvis inte riktar sig till alla domare. Men det förefaller vara så att alltför många anser att besluten om kostnadsräkningar inte är något som man behöver vara så noga med. Dåligt förankrade beslut med schablonmässiga motiveringar i kombination med rena ”killgissningar” medför att rättssäkerheten när det gäller bedömningarna lyser med sin frånvaro. Domare som vi tidigare har haft stor tillit till när det gäller den juridiska skärpan agerar i vissa fall på ett sätt som gör det omöjligt för oss att fortsatt känna det förtroendet.

Tyvärr kan vi advokater ofta i förväg veta vilka domare som kommer att ägna sig åt dessa skönsmässiga och rättsosäkra motiveringar. I enstaka fall går det dessutom att i domstolens motivering avseende kostnadsräkningarna skönja ett advokatförakt. Dessa domare, men också andra i domarkåren, bör fundera över vilken typ av advokater de vill ha i våra domstolar i framtiden. Det är advokaterna som ska visa att det yrkade beloppet är skäligt. Det är en viktig princip då det handlar om skattebetalarnas pengar. Men på grund av tystnadsplikten kan vi inte i detalj avslöja allt vi gör eller varför vi gör det, till exempel varför vissa besök på häktet har varit nödvändiga. Alla vi som regelbundet besöker klienter på häktet kan försäkra er om att det inte är någonting man gör extra många gånger för att kunna fakturera mera. Detsamma gäller förberedelse inför förhandlingar där en advokat exempelvis kan ha lagt ned mycket tid på att avstyra ett menedsvittne. Detta är självklart ingenting vi bör – eller ens får redogöra för. Följden av alla de prutningar som sker i domstolarna blir naturligtvis även att överrätterna får in överklaganden från advokater i ökad mängd. Inte heller överrätternas arbete är gratis för staten. 

Polis och åklagare har alltid större resurser än den ensamma advokaten som ska vara en garant för att det ska bli någon sorts balans i processen och enligt rättegångsbalkens regler ”med nit och omsorg ska tillvarata den misstänktes rätt och i detta syfte verka för sakens rätta belysning”. Vi har alltså ett krav på oss att utföra ett arbete av viss kvalité. Trots vår kritik vill vi understryka att det inte handlar om att vi anser att vi ska få mer betalt rent generellt. Lägre ersättningar än den yrkade är ibland motiverat och det är då viktigt att domstolen gör rimliga avvägningar av vad som är skäligt.

I grunden handlar det om att prövningen av kostnadsräkningar i likhet med andra domar och beslut från domstolarna också ska omfattas av rättssäkerhet. Det är viktigt att vi får tydliga motiveringar till nedskärningar så att vi vet vad vi ska förhålla oss till. Liksom alla andra yrkesgrupper vill vi nämligen ha betalt för det arbete som vi utför. Vi är tillsammans med polis, åklagare och domare delar av ett och samma rättssystem, där vi alla har ett ansvar för att upprätthålla rättssäkerheten och därmed stärka demokratin.

För att detta ska fungera måste vi advokater få möjlighet att seriöst och noggrant sköta våra uppdrag och även få betalt för det arbete som vi utför. Idag måste advokater ständigt kalkylera med att de inte får betalt för åtgärder som är nödvändiga för att kunna upprätthålla ett gott försvar för den åtalade i rättegångar eller en god rättstrygghet för brottsoffer. Om detta schablonmässiga, nyckfulla och rättsosäkra förfarande fortsätter från vissa domstolars sida kommer detta innebära en betydligt större skada för vårt rättsväsende än att ett par advokater tidigare grovt har misskött sig. 

av advokaterna,

Sarriy Anani 
Elsa Andersson 
Henrik Antonsson 
Lena Ardhe 
Karin Arleskär 
Kinora Awrohum 

Thomas Bodström
Ulrika Borg 
Elias Bulale 
Sara Carlsson 
Georg Dellborg 
Angelica Dipeders 
Anna Ekberg 
Petra Eklund 
Bo Engström 
Jessica Engman Lodén 
Behrang Eslami 
Rickard Fagerberg 
Niklas Fjällström 
Hans Gaestadius 
Marcus Gillström 
Louise Gunvén 
Ghita Hadding Wiberg 
Emma Hawia-Svensson 
Magnus Hedenberg 
Hanna Hedlund 
Göran Insulán 
Elisabeth Johansson 
Jonathan Karebo 
Claes Kennedy 
Anna Kontio 
Hanna Larsson Rampe 
Karin Lavén 
Olle Liljefri 
Anders Lindstrand 
Sabina Lundell 
Michael Melin 
Robert Mjösén 
Tommy Nilsson 
Annika Nisser 
Michaela Nyqvist 
Niklas Odén 
Mardin Pakas 
Josefine Palangi Sjöstrand 
Hans Palm 
Nathalie Palm 
Tommy Petrov 
Elisabeth Pettersson 
Erik Pousard 
Anna Redin 
J. Urban Rogers 
Elin Roos 
Carl-Albin Rudolfsson 
Malin Runfors 
Björn Sandin 
Mia Sandros 
Sofia Sellberg 
Diana Shamoun 
Anders Sjögren 
Kent-Olof Stigh 
Silvana Stoeva 
Sara Söderberg 
Henrik Thyselius 
Rebecca Vinsa Mueller 
Peter Wall 
Lena Wiström 
Lotta Wirén 
Carl Österberg 

Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång

Event & nätverk

Se alla event
Annons