Utskottets majoritet menar att frågan om bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund redan har utretts. Det finns inte anledning att ytterligare fördröja en lagreglering på området.
En avgörande förutsättning är, enligt utskottet, att reformen införs på ett samhällsekonomiskt ansvarsfullt sätt. De utredningar som har gjorts visar nämligen att det är svårt att beräkna merkostnaderna men det bör inte tas till intäkt för att inte göra något alls, konstaterar utskottet.
Utskottet anser att det finns stora vinster att göra för såväl enskilda personer som samhället i stort. Ett tillgängligare samhälle kan bidra till ökad förvärvsfrekvens, höjd utbildningsnivå och ökad delaktighet bland personer med funktionsnedsättning.
Det är enligt utskottet viktigt att reformen både går ihop med god hushållning i offentlig sektor och tar hänsyn till förutsättningarna för näringslivets utveckling.
Regeringspartierna reserverar sig eftersom man anser att det finns flera frågor, som gäller både innehåll och kostnader, som återstår att lösa. En av de frågor som diskuteras är om bristande tillgänglighet enligt lag ska kunna utgöra diskriminering.
Foto: JC Dhien/ Scanpix
