En 58-årig läkare dömdes i tingsrätten mot sitt nekande för grovt bedrägeri.
Domstolen fann det styrkt att läkaren, som var specialist inom kirurgi/ortopedi, hade lämnat ett stort antal felaktiga åtgärdsrapporter till Stockholms läns landsting och därigenom felaktigt fått ersättning enligt lagen om läkarvårdsersättning.
Vid en kontroll som landstinget genomförde hade det bland annat visat sig att läkaren, som drev två egna sjukvårdsbolag, debiterat landstinget för ett orimligt stort antal borttagningar av vissa mjukdelstumörer i bland annat nacke och huvud. Ingreppen motsvarade den sammanlagda volym av motsvarande åtgärder som utförts av samtliga övriga kirurger verksamma i landstingets geografiska område inom den aktuella specialiteten.
Läkaren visade sig även ha debiterat laserbehandling av hand- och fotvårtor som behandling av hudtumörer.
Genom att använda sig av felaktiga debiteringskoder hade läkaren fått ut obefogad läkarvårdsersättning med sammanlagt drygt 7,6 miljoner kronor.
Tingsrätten fann också att den felaktiga debiteringen skett med uppsåt och avfärdade läkarens invändningar, som bland annat bestod i att hon trodde sig ha fått godkännande för den aktuella debiteringen från landstinget.
58-åringens påståenden var omöjliga att kontrollera, men domstolen fann det uteslutet att det gick att missförstå landstingets regelverk avseende debiteringarna. Rätten uttalade även att läkaren åtminstone måste ha insett att koderna var felaktiga utifrån den orimliga volymen av debiterade åtgärder.
Domstolen tog även fasta på att läkaren, trots att lång tid förflutit, alltjämt misslyckats med att redovisa för landstinget att de aktuella åtgärderna faktiskt skulle berättiga till ersättning. Tingsrätten fann därför att åtalet i sin helhet skulle bifallas och dömde 58-åringen till fyra års fängelse.
Läkaren, som nu fått sin legitimation interimistiskt återkallad, överklagade och yrkade att åtalet skulle ogillas, eller att hon åtminstone skulle medges strafflindring.
Hovrätten finner nu, i likhet med underinstansen, åtalet styrkt. Rätten anmärker dock att den tilltalade ska dömas för grovt bedrägeri genom osant intygande, då brotten begåtts med hjälp av osanna uppgifter.
Vid straffmätningen beaktar domstolen att läkaren, sedan hon delgivits misstanke om brott, arbetat av hela beloppet hos landstinget samt att hon kommer att förlora sin läkarlegitimation. Påföljden ändras därför till tre års fängelse.
