Staten lägger nästan 5 miljarder kronor på bostadsbidrag varje år, ändå ökar andelen trångbodda hushåll.
Samtidigt har bidraget lyft ett stort antal hushåll ur ”absolut fattigdom”, visar Riksrevisionens granskning av bostadsbidraget.
– Andelen trångbodda hushåll bland bidragsmottagarna har ökat under den granskade perioden. Det beror sannolikt delvis på att bostadsmarknaden har förändrats men även på att den del av bostadsbidraget som baseras på bostadskostnaden inte har följt hyresutvecklingen, säger Tobias Hamfelt, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.
Även om trångbodda hushåll ökar och det bostadspolitiska syftet alltså inte nås, så har bostadsbidragets familjepolitiska syfte förbättrats.
En större andel av hushåll med barn behöver inte längre leva i det som benämns ”absolut fattigdom”, med hjälp av bostadsbidraget.
Resultaten speglar regeringens styrning på området, enligt Riksrevisionens granskning. Regeringen har återkommande genomfört förändringar för att omhänderta den familjepolitiska måluppfyllelsen, men endast ett fåtal åtgärder som knyter an till det bostadspolitiska syftet.
Överväg förändring
Även regeringens rapportering till riksdagen har fokuserat på det familjepolitiska syftet, medan rapporteringen om den bostadspolitiska måluppfyllelsen har varit otillräcklig.
– Regeringen borde ha informerat riksdagen om den försämrade bostadspolitiska måluppfyllelsen. Särskilt med tanke på att riksdagen har varit tydlig med att den vill ha sådan information, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Granskningens resultat tyder på att bidragets utformning med två olika politiska målsättningar inte är ändamålsenlig. Styrningen mot de två målen innebär en risk för att de motverkar varandra.
– Regeringen bör överväga att förändra bostadsbidragets konstruktion för att säkerställa att måluppfyllelsen för det ena målet inte sker på bekostnad av det andra, säger Helena Lindberg.
Rekommendationer
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över bostadsbidragets utformning och lämpligheten i att bidraget har både bostads- och familjepolitiska syften. Översynen bör enligt riksrevisionen även inkludera frågan om hur den bostadspolitiska måluppfyllelsen kan stärkas, exempelvis genom att den del av bostadsbidraget som baseras på bostadskostnaden följer med hyresutvecklingen.
Regeringen bör även följa upp bostadsbidragets måluppfyllelse löpande, samt återrapportera eventuella förändringsbehov till riksdagen. En sådan rapportering bör inkludera utvecklingen av trångboddhet hos hushållen som får bostadsbidrag.
