Avfallsbrottslighet räknas som den tredje största inkomstkällan för kriminella nätverk inom EU efter vapen och narkotika.
Nu ska tio myndigheter se över vilka förändringar som behövs för att möta den ökande brottsligheten.
Denna vecka inleddes Sveriges hittills största avfallsbrottsmål i tingsrätten. Förundersökningen är 50 000 sidor långt och över 100 rättegångsdagar är inplanerade.
Åklagarmyndigheten uppger i ett pressmeddelande att det just nu pågår flera utredningar, lagändringar och insatser för att effektivisera arbetet inom miljöbrottsområdet.
En utredning på uppdrag av regeringen syftar till en skärpt miljöstraffrätt och en stärkt miljöbrottsbekämpning, där bland annat sanktionssystemet i miljöbalken ses över.
På EU-nivå har det beslutats om ett nytt miljöbrottsdirektiv, som ska införas i medlemsländernas lagstiftning.
Sveriges satsning mot avfallsbrottslighet
Därtill har tio myndigheter fått i uppdrag av regeringen att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot avfallsbrottslighet. Utöver Åklagarmyndigheten deltar Polismyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna i Gävleborg, Norrbotten, Skåne, Stockholm och Västra Götaland, enligt pressmeddelandet.
Martin Elofsson är en av tre åklagare som deltar i samarbetet.
– I den här gruppen med myndighetsrepresentanter finns stor kompetens och erfarenhet av kontakt med avfallsbrottslighetens olika former. Slutrapporten kommer 2026, men i den delrapport som kom i våras har vi redan föreslagit konkreta åtgärder för att förebygga brottsligheten, och för att göra den lättare att upptäcka, utreda och lagföra.
Åklagarmyndigheten arbetar med förslaget att förbättra möjligheterna att återta brottsvinster från miljöbrottslighet. Martin Elofsson ser det som en självklar och viktig åtgärd för att komma åt brottsligheten.
– Jag har svårt att se att det skulle finnas tydligare brott med motivet att tjäna pengar. Och eftersom pengar är drivkraften, så är ett bra sätt att motarbeta brott att göra vad vi kan för att ta tillbaka pengarna. Jag ser stora möjligheter att både kunna utreda och återta brottsvinster, och tror att det kommer göra skillnad.
Större informationsutbyte mellan myndigheter
Åklagarmyndigheten uppger att det även finns förslag på åtgärder för bättre samverkan, enklare kontaktvägar och större informationsutbyte mellan myndigheter.
Martin Elofsson konstaterar att mer samverkan behövs för att kunna upptäcka och utreda i synnerhet den organiserade brottsligheten.
– Avfallsbrottslighet delar många likheter med ekonomisk brottslighet; den genererar stora brottsvinster, snedvrider konkurrensen, undanhåller skatteintäkter för staten och har kopplingar till organiserad brottslighet. När vi hjälps åt och delar information med varandra, så får vi helt nya förutsättningar.
Ett vanligt sätt att begå miljöbrott är att anmäla ett tillsynes ofarligt förfarande till tillsynsmyndigheterna – och sen göra något miljöfarligt. I skydd av ett tillstånd undviker verksamhetsutövaren uppmärksamhet och kontroller.
”Miljöbalken behöver uppdateras”
Tillsynsmyndigheten gör kontroller när man bedömer att det finns ett behov. Normen är egenkontroller, där verksamhetsutövaren själv skickar sitt prov till ett godkänt labb. Här menar Karin Forsberg, senior åklagare på REMA, att miljöbalken behöver uppdateras.
– Miljöbalken bygger på ett annat samhälle, där man inte förutsatte att det fanns brottsligt uppsåt. Det prov som skickas in kan vara dricksvatten från den egna kranen eller jord från rabatten hemma vid villan – och allt ser jättebra ut. I många fall skulle det vara bra att ersätta egenkontroll med myndighetskontroll.
Åklagarmyndigheten uppger att dagens avfallshantering med möjligheter att tjäna pengar har dragit till sig aktörer inom den organiserade brottsligheten. Att avfallsbrottslighet är svår att upptäcka gör det till ett förhållandevis riskfritt sätt att tjäna stora pengar. Idag är påföljderna också låga, i förhållande till exempelvis renodlad ekonomisk brottslighet.
– På EU-nivå är avfallsbrottslighet den tredje största kriminella inkomstkällan och det här är något som används aktivt för att få in pengar. Här i Sverige skulle jag säga att det är efter 2010 som de riktigt stora fallen börjat dyka upp. Som ”Black mass”-ärendet för några år sedan, där nedmalda batterier blandades med trädgårdsjord som såldes till privatpersoner i Sverige, säger Karin Forsberg.
Begås ofta i näringsverksamhet
Vidare skriver åklagarmyndigheten att det krävs stora resurser från åklagare och polis då avfallsbrottslighet ofta begås i näringsverksamhet och tillsammans med olika former av ekonomisk brottslighet.
I vapen- och narkotikaärenden kan utredarna följa brottsligheten genom att följa pengarna. Karin Forsberg konstaterar att det verktyget försvinner när illegal verksamhet döljs inom en legal verksamhet.
– Det är helt enkelt väldigt svårt att se vilka pengar som kommer från den illegala verksamheten, och vilka som kommer från den legala. Uppläggen görs av personer som satt sig in i reglerna och kan briljera och bolla med dem så att det gagnar deras ändamål.
Hon beskriver att utredningarna startar i något av en ”uppförsbacke” när olagligheter sker inom förfaranden som är anmälda till berörda tillsynsmyndigheter.
– En verksamhetsutövare kan inte straffas om tillsynsmyndigheten har tillåtit förfarandet och utövaren handlat i god tro. I utredningarna måste vi alltså inte bara visa att man brutit mot lagen – utan även att man förstått att man gjort fel. Vi bedömer om uppgifterna som lämnats till tillsynsmyndigheten varit vilseledande och om vi kan bevisa att det funnits ett uppsåt – eller åtminstone straffbar oaktsamhet.
