Advokatsamfundet säger nej till utökad kamerabevakning i offentlig verksamhet.
I sitt remissvar konstaterar Advokatsamfundet att ”förslagen i betänkandet innebär betydande risker för den personliga integriteten”.
Den 26 april 2024 fick remissinstanser möjligheter att lämna yttrande gällande betänkandet Kamerabevakning i offentlig verksamhet – lättnader och utökade möjligheter.
Sveriges Advokatsamfund är en av 70 remissinstanser som nu svarat på betänkandet.
Samfundet avstyrker huvuddelen av förslagen i betänkandet.
I sitt remissvar konstaterar Advokatsamfundet att ”förslagen i betänkandet innebär betydande risker för den personliga integriteten”.
Samfundet skriver att den utvidgade kameraövervakningen riskerar att påverka ”det viktiga offentliga samtalet på ett tydligt negativt sätt”.
Advokatsamfundet pekar vidare på att kameraövervakning enligt forskningen inte fungerar för att förebygga allvarliga brott, som våldsbrott och ordningsstörningar.
”Det är därmed tveksamt om kamerabevakning i stor skala utan tillstånd kan anses proportionerligt”, skriver samfundet, som fortsätter: ”Enligt Advokatsamfundets uppfattning bör urskillningslös övervakning i möjligaste mån undvikas, och när sådan trots allt införs, vara omgiven av tillräckliga rättssäkerhetsgarantier”.
Ingen klar nytta kan visas
I remissvaret står det att ”Förslagen inkräktar på de grundläggande rättigheter som framgår av såväl Europakonventionen som grundlag. Om inte en klar nytta kan visas med förslagen och om inte det kan visas att genomförandet av dem inte innebär oacceptabla integritetsintrång, bör de enligt Advokatsamfundets uppfattning överhuvudtaget inte genomföras”.
Advokatsamfundet anser att flera av utredningens förslag innebär betydande risker för den personliga integriteten. Samfundet skriver att avskaffandet av tillståndskravet, bristen på tydliga riktlinjer för behandling av känsliga personuppgifter och otillräckliga säkerhetsåtgärder, är några av de aspekter som kan leda till allvarliga kränkningar av enskildas rättigheter.
”Advokatsamfundet avstyrker således förslaget att tillståndskravet ska avskaffas, avstyrker förslaget om utökade möjligheter för brottsbekämpande myndigheter att bedriva kamerabevakning, i synnerhet med avseende på övervakning av vad som kallas ”strategiska platser”, samt avstyrker förslaget om lättnader avseende upplysningsplikten”.
En anmälningsplikt införas
Samfundet skriver samtidigt att om tillståndskravet avskaffas bör en anmälningsplikt införas för att möjliggöra en effektiv och ändamålsenlig tillsyn över kamerabevakningen.
Tydliga regler för hur proportionalitetsbedömning ska göras bör finnas i kamerabevakningslagen. Samfundet skriver vidare att dessa regler bör dock, utöver utredningens förslag, förses med fler integritetsgarantier. Slutligen bör en överklagandemöjlighet införas.
”Vidare bör de samlade effekterna av samtliga förslag som hotar den personliga integriteten och inskränker skyddet för privatlivet analyseras betydligt grundligare än som gjorts i betänkandet”, skriver samfundet.
Samfundet pekar även på utredningen som visar att det finns en risk att verksamheter som är politiskt styrda kan vilja bedriva kamerabevakning i större utsträckning än vad som är tillåtet i förhållande till integritetsskyddet. Advokatsamfundet delar denna riskanalys och konstaterar att flertalet aktörer redan idag ansökt om tillstånd till eller bedrivit olaglig kamerabevakning.
