Brottsförebyggande rådet, Brå, har identifierat drygt 5 490 anmälningar om hatbrott 2011. Av dessa bedömdes:
- 72 procent (knappt 3 940 anmälningar) som främlingsfientliga/rasistiska.
- 16 procent (drygt 850 anmälningar) som homofobiska, bifobiska eller heterofobiska.
- 12 procent (drygt 650 anmälningar) som antireligiösa (islamofobiska, antisemitiska, kristofobiska och övriga antireligiösa).
- 1 procent (drygt 50 anmälningar) som transfobiska.
Även om det totala antalet hatbrottsanmälningar har ökat under 2011 jämfört med 2010, så har de samtidigt minskat i samma utsträckning, nämligen sju procent, sedan 2008.
– I hatbrottsstatistiken för 2011 har vi för första gången gjort jämförelser några år tillbaka. Mellan 2008-2011 ser vi till exempel att de identifierade antireligiösa hatbrottsanmälningarna har ökat med 8 procent, medan antalet identifierade homofobiska hatbrott däremot har minskat med 20 procent under samma period, säger Fredrik Aspling, utredare på Brå.
Bland hatbrottsanmälningarna är olaga hot och ofredande den vanligaste brottstypen, följt av våldsbrott och ärekränkning.
Hets mot folkgrupp är vanligare vid antisemitiska hatbrott medan våldsbrott är överrepresenterade vid homofobiska och afrofobiska hatbrott. Olaga diskriminering är vanligare vid antiromska hatbrott. I årets rapport redovisas för första gången kristofobiska hatbrott som en egen kategori. Där är skadegörelse och klotter vanliga.
Enligt Carina Djärv, utredare på Brå, begås de flesta hatbrotten på allmänna platser.
– Jämfört med tidigare år har andelen hatbrott som begås i eller i nära anslutning till hemmet eller på arbetsplatsen minskat under 2011. Det betyder att allmänna platser som gator och torg blivit den i särklass vanligaste brottsplatsen i hatbrottsanmälningarna, säger hon i ett pressmeddelande.
Statistiken över hatbrottsanmälningar bygger på polisanmälningar som efter en särskild granskning av Brå bedömts som hatbrott. Även Brå:s nationella trygghetsundersökning, NTU, används som källa.
