av Helena Adrian, företagsspecialist, tidigare auktoriserad revisor och ledamot i FAR:s policygrupp för skatt.
Svea hovrätt ändrar i mål B7845-23 Stockholms tingsrätts dom B 4978–22 om grovt skattebrott.
En avgörande fråga i målet är beskattningstidpunkten för utbetalningar från ett bolag vilket trätt i likvidation. Av inkomstskattelagen 44 kap 7§ framgår att ”Ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut det träder i likvidation”, vilket vid frivillig likvidation innebär att beskattningstidpunkten inträffar dagen för bolagsstämmans, det vill säga aktieägarnas, beslut om likvidation. Därefter, efter beskattningstidpunkten, ska beslutet verkställas genom en ansökan om registrering, genom att likvidator utses och genomför likvidationen.
I det nu aktuella målet synes hovrätten och tingsrätten inte på något sätt reflekterat över att dagen för bolagsstämman, alltså dagen för aktieägarnas beslut om likvidation, utgör beskattningstidpunkt. Även om protokoll inte upprättats i samband med aktieägarnas beslut, men samtliga aktieägare är överens och dessutom därefter tagit kontakt med konsult för att genomföra beslutet, borde det inte-protokollförda-beslutet ändå ha en rättslig verkan.
Tingsrätten skriver att makarna beslutat om likvidation 2012, gett konsulten i uppdrag att genomföra beslutet men att ”formell likvidation beslutades 2014”. Såvitt jag förstår det var det som hände 2014 att handlingar upprättades med anledning av det tidigare beslutet, i syfte att ansöka om registrering av likvidator så att denne kunde sätta igång med handläggningen av likvidationen.
Även i hovrättens dom framgår att makarna (alltså samtliga aktieägare) gett tydliga instruktioner till konsulten att avsluta bolaget. Hovrätten uttalar därefter: Av utredningen framgår således att en likvidator för Maltabolagen inte utsågs förrän den 17 februari 2014 och förefaller lägga vikt vid registrering av likvidator, inte om beslut om likvidation. Hovrätten fortsätter fokusera på registreringstidpunkten inte på beslutet: [Makarna] har såvitt framkommit inte skrivit under några handlingar med koppling till bolagens avveckling och inte heller erhållit något besked i den frågan från BDO Malta.
Vidare framgår: Enligt hovrättens mening har [konsulten] varit vag i fråga om innebörden av den information han vid mötet fick om likvidationerna. Bland annat har han inte närmare berört på vilket sätt som likvidationen av bolagen skulle inledas.
Ska jag förstå detta som att hovrätten (och ombuden?) saknar kunskap om att det enligt svensk skattelag är dagen för aktieägarnas beslut, bolagsstämmodatum, som utgör avyttringsdag? Såvitt jag kan bedöma har varken tingsrätten eller hovrätten tagit ställning till beskattningstidpunkten, och bara avfärdat konsulten som inte hänvisat till lag och beslutsdagen utan bara nämnt inledas, ett alldeles för vagt ord.
Det verkar alltså inte råda någon oenighet om att makarna fattade beslut om likvidation redan 2012. Det förefaller istället som att domstolen inte insett att det är det beslutet som ska ligga till grund för beskattning istället för registrerings- eller avslutsdatum. Trots detta och att tidpunkten för beslutet har en avgörande betydelse för om brott föreligger, synes ingen av domstolarna ha reflekterat över och i vart fall inte utvecklat tankarna runt denna för målet avgörande fråga.
Kan måhända Högsta domstolen bevilja prövningstillstånd och därefter bringa klarhet i frågan att/om även ett beslut som inte dokumenterats skriftligt, eller som dokumenteras skriftligt i efterhand, ska ha rättslig verkan redan från beslutet?
