KRÖNIKA – av Andréa von Sivers, advokat och grundare av advokatbyrån Andréa von Sivers AB
Regeringen lämnade den 4 juli ett förslag till lagändringar i föräldrabalken med syfte att förstärka barns skydd och trygghet mot våld och kränkningar, samt för att förstärka barns skydd och trygghet som är placerade i familjehem. Det finns idag en lagregel i föräldrabalken som innebär att barn inte ska riskera att utsättas för övergrepp eller annars fara illa, men denna föreslagna ändring skulle innebära att bedömningen av barnets bästa dels stramas åt till att även omfatta risken för våld, och dels att bedömningen om barnets rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor hos stramas åt på det sättet att umgänge aldrig ska ske på bekostnad av barnets bästa.
För de barn som involveras i familjerättsliga tvister kommer detta att innebära flera konkreta förändringar. Det regeringen föreslår som ändringar i föräldrabalken är:
– I bedömningen av barnets bästa inkluderas risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld eller annat övergrepp.
– Stärkt rätt för barn i mål om vårdnadsöverflyttning.
– Barn ska ha rätt till umgänge med den föräldern barnet inte bor med, enbart om detta inte strider mot barnets bästa.
– Tingsrätten ska inhämta ett sakkunnigutlåtande från en legitimerad psykolog om detta krävs för att utreda om ett barn riskerar att fara illa.
– Barn ska förordnas offentligt biträde i frågor om vårdnadsöverflytt.
Som specialiserad på vårdnadsmål ser jag flertalet positiva effekter av dessa lagändringar. Både barnperspektivet och barnets ställning i rättsprocessen blir stärkt. Vad gäller just våld är detta redan en rättighet barnet har att absolut skyddas från, men det ska med lagändringen bedömas snävare och vägas mot barnets rätt till att inget umgänge sker, för det fallet våld eller annat övergrepp tidigare utövats. Om lagändringen tillämpas korrekt ska detta leda till att barnets rätt till umgänge, eller barnets rätt till inget umgänge, ska gå före förälderns möjlighet till umgänge. Enligt nuvarande reglering visar praxis snarare det motsatta, dvs att barn till varje pris ska utöva umgänge med en förälder även när svåra omständigheter som exempelvis våld tidigare har förekommit eller när barn hörts och uttryckligen sagt nej till umgänge.
Förändringar i föräldrabalken i denna riktning är något som länge varit efterfrågat och följer ett positivt mönster. År 2021 gjordes ändringar där framför allt barnets rätt att komma till tals och göra sig hörd förstärktes. Det förslag som nu är lämnat föreslås att redan börja tillämpas den 1 januari 2025, men detta förutsätter att Riksdagen röstar igenom förslaget. Enligt min mening ska givetvis förslaget röstas igenom då dessa ändringar redan borde ha varit gällande lag. Barn ska till inget pris riskera att fara illa vid utövande av umgänge, varför förslaget tas emot oerhört positivt.
Utöver att barnets ställning i frågan om umgänge och vid risker med våld förstärks, ser jag ytterligare två viktiga delar i förslaget. Den första är att tingsrätten kan inhämta ett sakkunnigutlåtande från en legitimerad psykolog. Det kommer att innebära en stor förändring i vårdnadsmålen. Domstolen kan idag inte begära detta, vilket kan anses vara förvånande och begränsande. Däremot kan domstolen inhämta en utredning från socialförvaltningen, samt någon av parterna, dvs föräldrarna, kan inkomma med ett utlåtande.
Lagändringen torde innebära att oseriösa utlåtanden lämnas vid sidan och dessutom kan oberoende sakkunniga uttala sig på uppdrag av domstolen. Domstolen som i detta fall enbart ska utreda barnets bästa (inte beakta någon förälderspåtalade rättighet). Som ombud ser jag att dessa utlåtanden kommer att bli centrala verktyg i vårdnadsmålen och kan i många fall bli utslagsgivande processmaterial.
Den andra viktiga ändringen som jag ser är att barn i mål om vårdnadsöverflytt ska erhålla offentliga biträden. Det har under en längre tid framhållits från advokater att barn i vårdnadsmål ska erhålla egna ombud som enbart tillvaratar barnets bästa i processerna. Jag ser därför detta förslag som ett möjligt konkret steg mot en sådan ändring.
Under de senaste åren har socialrätt men även familjerätt fått en allt större plats i media och i den allmänna opinionen, då flera uppmärksammade fall där barn farit illa med ibland dödlig utgång uppdagats. Det är oerhört beklagligt att det ska behöva ske tragedier för att familjerättens viktiga frågor ska komma i fokus, men det är därför dessa förslag till lagändringar stärker skyddet och minskar risken för fler fall med värsta tänkbara utgång.
Ett tryggt hem är inte en självklarhet för alla barn idag. Justitieminister Gunnar Strömmer utryckte i samband med lämnandet av regeringens förslag att vi måste stå vakt för barnen, vilket redan borde ha varit verklighet för alla de barn som blir, oönskat och ofrivilligt, indragna i vårdnadsmålen. Därefter börjar det stora arbetet med att vi vuxna som ska hantera dessa mål, det vill säga jag – tillsammans med andra ombud, domare, socialsekreterare med flera, ska se till att efterfölja detta på bästa sätt.
Jag tror inte att ett lagförslag förändrar allt, men det är en början och vi går helt klart mot en starkare barnrätt i familjemålen.
