Fem personer vände sig år 2000 till Europadomstolen och gjorde gällande Säkerhetspolisen lagrat information om dem i sitt register. De hävdade att lagringen utgjorde en kränkning av deras rätt till privatliv enligt Europakonventionen.
I en dom år 2006 kom Europadomstolen fram till att Sverige gjort sig skyldig till vissa kränkningar av konventionen och tillerkände sökandena skadestånd. Cirka 160 personer har sedan dess vänt sig till staten med liknande yrkanden om skadestånd.
JK gick igenom samtliga akter hos Säpo respektive Riksarkivet som gällde för de personer som sökt ersättning, och konstaterade att sekretess gäller för de aktuella registren. Detta gäller både uppgifter om att en person förekommer eller att han eller hon inte förekommer i registren. Därför kan JK inte redovisa för de uppgifter som de tagit del av, eller uppge omständigheterna som ligger till grund för bedömningen när det gäller rätten till ersättning.
Genomgången av materialet visar dock enligt JK att mannen genom registrering i Säkerhetspolisens register har utsatts för kränkningar som till sin karaktär är likartade den som prövades av Europadomstolen. Mannen får därför 30 000 kronor i skadestånd.
