Regeringen vill att biometriska underlag som fingeravtryck och DNA-prov ska tas från misstänkta och dömda personer i högre utsträckning än i dag.
I en färsk lagrådsremiss lämnas därför förslag om utökade möjligheter att använda biometri som ett verktyg i brottsbekämpningen.
– Betydelsen av den här typen av teknisk bevisning ökar ytterligare när vittnen och brottsoffer inte vill medverka i brottsutredningar, något som tyvärr förekommer alltför ofta, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett pressmeddelande.
I lagrådsremissen föreslår regeringen bland annat att biometriska underlag som fingeravtryck och DNA-prov ska tas från såväl misstänkta som dömda personer i högre utsträckning än idag.
Vidare föreslås att Polisen, i syfte att utreda viss allvarlig brottslighet, under vissa förutsättningar ska få tillgång till Migrationsverkets register för att göra automatiserade biometriska jämförelser av fingeravtryck och ansiktsbilder av misstänkta gärningspersoner.
Dessutom föreslås att DNA-baserad släktforskning ska tillåtas vid förundersökningar om mord och grova våldtäkter. I ett pressmeddelande hänvisar regeringen till dubbelmordet i Linköping, där sådan släktforskning blev en viktig pusselbit i den 16 år gamla mordutredningen.
– Betydelsen av den här typen av teknisk bevisning ökar ytterligare när vittnen och brottsoffer inte vill medverka i brottsutredningar, något som tyvärr förekommer alltför ofta. Förslagen som regeringen nu har beslutat om kommer kraftigt öka polisens möjligheter att använda biometri som ett verktyg i brottsbekämpningen, samtidigt som enskildas integritet värnas. Steg för steg gör vi det svårare för de kriminella, och tryggare och friare för alla hederliga medborgare, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i pressmeddelandet.
