Ekobrottsmyndigheten vill att möjligheterna utreds kring rubricering av särskilt allvarlig ekobrottslighet som ’synnerligen grov”.
I dagsläget är den starkaste rubriceringen ’grov’.
– Dagens lagstiftning tar inte höjd för de enorma brottsvinster som genereras av systemhotande brottsupplägg med såväl skattebrott som bokföringsbrott, säger Anna Karin Hansen, chef för Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande kansli.
– Ekonomisk brottslighet har tio miljoner drabbade. För att förebygga och bekämpa den måste upptäcktsrisken öka och synen på ekobrott skärpas. Lagstiftningen behöver också anpassas till hur brottsligheten ser ut idag. Kriminella har gått från att begå brott i egna bolag till att nu också kultivera bolag för att begå brott, säger Anna Karin Hansen, chef för Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande kansli i ett pressmeddelande.
Ekobrottsmyndigheten ser därför ett behov av att utreda möjligheterna till rubriceringen ’synnerligen grov’ inom ekobrott – såsom synnerligen grovt skattebrott, respektive synnerligen grovt bokföringsbrott.
Möjligheten till starkare rubricering än grov finns idag när det gäller till exempel misshandel eller narkotikabrott, där särskilt allvarlig brottslighet kan medföra den skarpare brottsrubriceringen.
– Dagens lagstiftning tar inte höjd för de enorma brottsvinster som genereras av systemhotande brottsupplägg med såväl skattebrott som bokföringsbrott. Den tar heller inte höjd för det faktum att ekonomisk brottslighet är blodomloppet i den organiserade brottsligheten där pengar som försvinner från statskassan också används till att återinvestera i annan brottslighet, säger Anna Karin Hansen, chef för Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande kansli i ett pressmeddelande.
