Patent- och registreringsverket, PRV, avslog först kvinnans ansökan om byte till det adliga efternamnet. Patentbesvärsrätten undanröjde dock beslutet och visade det åter till PRV för fortsatt handläggning. Till skillnad från PRV ansåg rätten inte att omnämningen av efternamnet i Svenskt biografiskt lexikon innebar att namnet ansågs vara allmänt känt.
Efter att PRV kungjort ansökan gjorde Riddarhuset en invändning med motiveringen att namnet var adligt och allmänt känt och att det därför fanns hinder mot namnbytet. Riddahuset pekade bland annat på att det handlar om ett gammalt svenskt adelsnamn som tillhörde en numera utdöd ätt som introducerades på Riddarhuset år 1625.
Riddarhuset protesterar mot att ätten inte kan anses vara allmänt känd eftersom det bland annat förekommer på Internet i en mängd artiklar som handlar om medlemmar av den utdöda ätten
Varken PRV eller Patensbesvärsrätten höll dock med Riddarhuset. Rätten konstaterade visserligen att namnet, förutom omnämnandet i Svenskt biografiskt lexikon, även finns omnämnt på Internet. Men enbart dessa omnämnanden gav inte stöd för att släktnamnet blivit allmänt känt.
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har nu efter Riddarhusets överklagande beslutat att inte meddela prövningstillstånd i målet.
Foto: Henrik Montgomery/Scanpix
