Riksrevisionen anser inte att de statliga insatserna för att fastställa identiteten på personer som kommer till Sverige är tillräckligt effektiva.
Bristerna leder bland annat till höjd risk för identitetsrelaterad brottslighet och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, menar Riksrevisionen.
Riksrevisionen har granskat hur statliga myndigheter arbetar när identiteten på en person som kommer till Sverige behöver fastställas. Granskningen fokuserar bland annat på gränskontroller, folkbokföring samt ansökningar om uppehållstillstånd och medborgarskap.
Riksrevisionens övergripande bedömning är att myndigheternas insatser inte är tillräckligt effektiva för att säkerställa att en korrekt och unik identitet fastställs.Det framgår av ett pressmeddelande.
Saknar kompetens
Riksrevisionens granskningen visar att de granskade myndigheterna saknar viktig kompetens och att tillgången till teknisk utrustning och digitalt systemstöd är otillräcklig. Granskningen visar även att det finns juridiska hinder för att lagra och söka på biometrisk information som säkerställer att en person inte förekommer under flera identiteter.
Bristerna kan få konsekvenser på många områden, till exempel att personer beviljas uppehållstillstånd i Sverige utan att ha rätt till det.
De innebär även risker för identitetsrelaterad brottslighet, hot mot Sveriges säkerhet och felaktiga utbetalningar från välfärden.
”Bristerna hos Migrationsverket, Skatteverket och Statens servicecenter är särskilt allvarliga, eftersom deras arbete är avgörande för egna och andra myndigheters framtida beslut och åtgärder. Skatteverket utgår dels från den identitet Migrationsverket fastställt vid folkbokföring, dels från Statens servicecenters kontroller av identitetshandlingar som de utför på Skatteverkets uppdrag”.
Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens beslut om förmåner baseras i sin tur på identitetsuppgifter hos Skatteverket.
– Ett grundläggande krav är att ingen person ska kunna förekomma under flera olika identiteter i myndigheternas register. Detta uppfylls inte idag, säger Anders Berg, projektledare för granskningen.
Brister vid informationsutbytet
Riksrevisionen uppger att en särskild risk som kvarstår oavsett hur väl myndigheterna lyckas med att säkerställa korrekt identitet från början är att dessa identiteter kan bli utnyttjade av någon annan.
Försäkringskassan gör begränsade, och Pensionsmyndigheten inga, kontroller för att säkerställa att en person som ansöker om en förmån hör ihop med angivet personnummer.
Riksrevisionen skriver att det även finns brister när det gäller utbyte av information och samarbete mellan myndigheterna. Bland annat behöver Polismyndigheten och Skatteverket samarbeta bättre kring falska och felaktiga identiteter. Samtidigt behöver Polismyndigheten och Migrationsverket få bättre tillgång till identitetshandlingar hos Skatteverket. Men Skatteverket behöver även få bättre tillgång till de uppgifter om identitet som ligger till grund för Migrationsverkets beslut.
– Arbetet behöver bli mer effektivt, såväl när det gäller att fastställa identiteter som att upptäcka och åtgärda felaktigt registrerade identiteter, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
