Utifrån läckan från advokatbyrån Mossack Fonseca i Panama år 2016 har Skatteverket utrett cirka 400 personer och företag som lett till ett hundratal beslut om höjda skatter och nästan lika många brottsanmälningar.
Nu görs beskattningsutredningar efter den nyligen rapporterade Dubai-läckan.
– Vi har lärt oss väldigt mycket av Panamaläckan och de kunskaperna använder vi i arbetet med nya läckor, säger Lena Bergkvist, programledare för arbetet mot allvarligt internationellt skatteundandragande på Skatteverket.
Det har nyligen rapporterats i media om en läcka från Dubai som gäller ägande av fastigheter och lägenheter. Skatteverket uppger nu att man har tagit del av information från läckan via samarbete med skatteförvaltningar i andra länder och att det nu görs beskattningsutredningar utifrån materialet.
– I granskningen av Dubaimaterialet har vi sett olika brott som vi har anmält, till exempel penningtvätt och bidragsbrott, säger Lena Bergkvist.
När tillgångar placeras i lågskatteländer handlar det ofta om att undvika eller minimera beskattning. Vissa av uppläggen är lagliga andra inte, gemensamt är att det är komplicerade strukturer.
Resning i skattemål – betydelsen av friande brottmålsdom
Sedan en man ålagts betalningsansvar för 382 miljoner kronor för ett bolags obetalda skatter och avgifter friades han av tingsrätten från straffrättsligt ansvar, då det visats att en anhörig signerat deklarationerna med hans e-legitimation och att han ovetandes satts in som styrelseledamot. Är detta nog för att mannen, som får ut 16 000 kronor månaden samt drabbats av sömnsvårigheter och suicidtankar, ska beviljas resning? Börje Leidhammar redogör för ett aktuellt beslut från Högsta förvaltningsdomstolen.
200 medarbetare arbetar med detta
Hos Skatteverket arbetar 200 medarbetare med de här läckorna och liknande internationellt skatteundandragande.
– En svårighet är att identifiera de verkliga ägarna av aktier eller kontotillgångar. Andra utmaningar är att kartlägga komplexa strukturer och hämta in information från många länder. Det är ett detektivarbete. När det gäller Panamaläckan var flera av svenskarna i materialet redan under utredning men tack vare läckan fick vi värdefulla underlag och bevis som vi kan använda, säger Ann Bergqvist Pattihis, skatterevisor på Skatteverket.
”Under arbetet med Panamautredningarna har Skatteverket samverkat med såväl utländska skatteförvaltningar som svenska myndigheter. Skattemyndigheter kan begära ut information från banker och andra finansiella aktörer och de flesta länder har avtal om informationsutbyte. Via dokumenten i Panamaläckan har exempelvis mejl mellan advokatbyrån och instituten som sålt deras upplägg för första gången blivit tillgängliga för Skatteverket”, framgår det av ett pressmeddelande från Skatteverket.
– Vi har fått bättre insyn i det internationella skatteundandragandet och den centrala roll som olika typer av möjliggörare har, säger Lena Bergkvist.
Inte förstått att uppläggen varit olagliga
Skatteverket har noterat att vissa personer och företag som utretts inte har förstått att deras upplägg varit olagliga eller i gråzonen.
– Det kan bli en dyrköpt läxa. Om ett sådant upplägg kontrolleras kan det innebära höjd skatt, skattetillägg och även åtal för skattebrott. De här besluten överklagas ofta men domstolen har i de flesta fall kommit fram till samma bedömning som Skatteverket, säger Lena Bergkvist.
Hittills har Panamaläckan resulterat i ett hundratal beslut om sammanlagt 3 miljarder kronor i skatt och skattetillägg att betala. De flesta personer som utretts har även blivit brottsanmälda.
