Dåvarande länsrätten biföll överklagande från ett så kallat oäkta factoringbolag som påförts utgående moms men vägrats avdrag för ingående skatt under inkomst av näringsverksamhet och som istället medgivits avdrag för ingående moms med samma belopp.
Domstolen ansåg inte, likt Skatteverket, att bolaget hade bedrivit mervärdesskattepliktig verksamhet då man köpt fakturor. Rätten underströk att endast ”administrativa tjänster avseende factoring” omfattades av skatteplikt enligt mervärdesskattelagen och att de aktuella tjänsterna endast hade ett försumbart inslag av administrativ karaktär.
Kammarrätten konstaterade senare, efter överklagande från Skatteverket, att ingenting i målet visat att bolaget tillhandahållit någon finansieringstjänst.
Tjänsten, som bestått i utsändande av köpta fakturor, likvidbehandling samt krav, var istället att betrakta som en administrations- och indrivningstjänst i factoringverksamheten.
Tjänsten var enligt rätten att hänföra till begreppet inkasso och mervärdesskatt skulle därför utgå på de intäkter som bolaget redovisat som factoring-intäkter – utifrån både mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet. Överklagandet bifölls därför.
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, konstaterar nu att det i målet är fråga om förvärv av fakturor med regressrätt, det vill säga så kallad oäkta factoring, utan övertagande av kreditrisk.
Bank- och finansieringstjänster är enligt mervärdesskattelagen undantagna momsplikt även om bland annat administrativa tjänster avseende factoring i sin tur uttryckligen undantas från skattefriheten.
HFD konstaterar att EU-domstolen inte ansett att motsvarande tjänster innefattas i mervärdesskattedirektivets bestämmelse om skattebefriade transaktioner eftersom tjänsterna enligt domstolen har som huvudsakligt ändamål att driva in fordringar från tredje man och endast ska ses som en variant på det mer allmänna begreppet inkasso.
HFD anser att ML-bestämmelsen ska tolkas på motsvarande vis, trots skrivningen om administrativa tjänster. Syftet med denna är nämligen enligt HFD endast att klargöra att skatteplikt gäller för administrativa tjänster som tillhandahålls i samband med factoring, men inte för de belånade eller omsatta fordringarnas värde.
Tjänsterna i fråga är således skattepliktiga.
HFD kommer dock fram till att det belopp som nu kommer att gå åt till att betala mervärdesskatten inte ska beläggas med mervärdesskatt och beskattningsunderlaget bestäms nu till den ersättning som bolaget fått minskad med 20 procent. Enligt HFD är denna lösning mest förenlig med principen om att moms inte ska belasta den skattskyldige själv och med bestämmelsen att moms inte ska ingå i beskattningsunderlaget.
HFD har även samma dag gjort motsvarande bedömning i ett liknande mål.
