En 30-årig man åtalades i tingsrätten för våldsamt motstånd och främjande av flykt, då han påstods ha hjälpt sin gripne bror att komma loss från poliser som hållit fast honom.
Poliserna kunde i domstolen intyga att 30-åringens våldsanvändning samt att hans fritagningsförsök misslyckades.
Tingsrätten fällde 30-åringen för våldsamt motstånd, men kommenterade i fråga om brottet främjande av flykt att åklagaren först i sin plädering gjort gällande att mannen gjort sig skyldig till försöksbrott.
Då åklagaren valde att inte justera gärningspåståendet ogillades åtalet i den delen.
Åklagaren överklagade domen och hovrätten anmärker nu att gärningsbeskrivningen fortfarande avser ett fullbordat brott.
Åklagaren förklarade att han valt att inte göra någon justering då han ansåg att ett påstående om ett fullbordat brott också innehåller ett påstående om fara för brottets fullbordan.
Rätten anmärker dock att en tilltalad måste kunna begränsa sitt försvar till det gärningspåstående som finns i målet och fastställer därför nu tingsrättens dom i brist på objektiva rekvisit.