EU-kommissionen har lämnat ett förslag om en EU-ram för rekonstruktion och avveckling av kreditinstitut och värdepappersföretag. Delar av förslaget innebär en obligatorisk och tvingande lånemekanism.
Finansutskottet anser att dessa delar strider mot de så kallade subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Utskottet föreslår därför att riksdagen skickar ett motiverat yttrande till EU.
Kommissionen vill ge EU:s myndigheter gemensamma och effektiva verktyg och befogenheter för att föregripa bankkriser, begränsa ett överdrivet risktagande, trygga den finansiella stabiliteten och minimera skattebetalarnas förluster vid en finansiell kris. Aktieägarna, vissa borgenärer och bankindustrin själv ska stå för kostnaderna för rekonstruktion och avveckling.
Finansutskottet välkomnar i stort kommissionens förslag men har också invändningar.
Kommissionen föreslår bland annat en obligatorisk och tvingande lånemekanism mellan de nationella finansieringsarrangemangen. Enligt förslaget ska EU-länderna se till att de nationella finansieringsarrangemangen – i Sverige Stabilitetsfonden – ska ha en skyldighet att låna ut upp till 50 procent av sina tillgångar till andra staters finansieringsarrangemang.
En obligatorisk lånemekanism kan dock enligt Riksdagens finansutskott leda till ett överdrivet risktagande. Vissa EU-länder kan nämligen lockas till att underfinansiera sina nationella arrangemang.
Lånemekanismen kan dessutom leda till en ofrivillig och oplanerad försvagning av EU-ländernas statsfinanser, anser utskottet. Det motverkar ett av syftena med förslaget, att skydda skattebetalarnas intressen vid en finansiell kris.
Utskottet menar att målen med kommissionens förslag bäst eller kanske endast kan nås genom att de enskilda EU-länderna får det fulla ansvaret för finansieringen av avvecklingen av kreditinstitut. EU-direktivet bör därför inte innehålla några tvingande mellanstatliga finansieringsförpliktelser, anser utskottet.
Utskottet anser att förslaget strider mot EU:s subsidiaritets- och proportionalitetsprinciper. Därför föreslår utskottet att riksdagen skickar ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och EU-kommissionens ordförande.
Foto:Henrik Montgomery/Scanpix
