DEBATT – av Jimmy Schiöld, advokat.
På senare tid har regeringen med samarbetspartiet Sverigedemokraterna återkommande utnyttjat den allmänna opinionen om ”hårdare tag” för att mer eller mindre oemotsagt försämra rättssäkerheten för enskilda. Dels genom hastigt införande av illa underbyggda lagar och regler, dels genom att begränsa enskildas tillgång till advokater. Beträffande det senare bland annat genom att försämra villkoren för advokater som åtar sig offentliga uppdrag, då ersättning inte längre utgår för allt arbete som behöver utföras av advokaten i många ärenden. Det är från politiskt håll fråga om kortsiktig lättsinnighet, sannolikt föranlett av populism och simpelt röstfiske, vilket på lång sikt kommer medföra negativa samhällseffekter.
Sedan ett par månader tillbaka har vi försvarsadvokater noterat ytterligare försämring gällande värnandet om enskildas rättssäkerhet, om än en smärre försämring jämförd med andra. Men alltjämt viktig att belysa som exempel i den negativa utvecklingen.
När en brottsmisstänkt ska förhöras av exempelvis polis och första gången underrättas om brottsmisstanken har den misstänkte rätt att få information om sina rättigheter. Inom svensk rätt regleras detta i förundersökningskungörelsen. Av 12 § i förundersökningskungörelsen följer bland annat att den som ska underrättas om brottsmisstanke samtidigt ska underrättas om sin rätt att biträdas av försvarare och under vissa förutsättningar få en offentlig försvarare förordnad. Detta sker alltså vid det första misstankeförhöret, som leds av polis eller annan anställd inom brottsbekämpande myndighet som ska förhöra en person misstänkt för brott.
Förundersökningskungörelsen är en förordning vilket innebär att den relativt enkelt kan ändras, genom enbart formellt beslut av regeringen. Regeringen har ändrat den aktuella bestämmelsen i förundersökningskungörelsen genom att införa en lydelse som började gälla den 1 mars i år. Bland annat innebärande att den brottsmisstänkte även ska underrättas om sin ”rätt att avstå från att anlita biträde av försvarare”, och som ett bihang till huvudsatsen anges att denne även ska ”få information om konsekvenserna av ett sådant avstående”.
Varför?
I en promemoria framtagen av Justitiedepartementet benämnd ”Tydligare regler om information till den misstänkte under förundersökningen” anges att skälet är att Europiska kommissionen har ifrågasatt Sveriges genomförande av EU:s försvarardirektiv. Vilket stämmer, då kommissionen i en formell underrättelse den 14 juli 2023 framfört att Sverige har underlåtit att korrekt genomföra vissa av artiklarna i EU:s försvarardirektiv.
Saken är emellertid att kritiken främst avsåg att regleringen i Sverige var bristfällig beträffande informationen till en brottsmisstänkt om konsekvenserna av att avstå biträde av försvarare. I EU:s försvarardirektiv artikel 9 stadgas nämligen att om en misstänkt avstår från sin rätt att biträdas av försvarare krävs att den misstänkte har fått tydlig och tillräcklig information, avfattad på ett enkelt och begripligt språk om innebörden av den berörda rättigheten och om de eventuella konsekvenserna av att avstå från den, och att staten måste se till att ett eventuellt avstående är frivilligt och otvetydigt.
Den aktuella ändringen som regeringen utfört av 12 § förundersökningskungörelsen innebär dock att förhörsledaren numera underrättar den brottsmisstänkte om att ”du har rätt att avstå biträde av försvarare”. Detta ofta direkt efter informationen om att den misstänkte har rätt att biträdas av försvarare, vilket blir förvirrande och dessutom felaktigt. Det huvudsakliga syftet med informationen som den misstänkte ska underrättas om är att denne har starkt befästa rättigheter, och att det i regel medför negativa konsekvenser för den misstänkte om denne skulle välja att avstå någon av sina rättigheter. Att jämföras med den så kallade Mirandavarningen som tillämpas i USA: ”Du har rätt att inte yttra dig, allt du säger kan komma att användas emot dig i en rättslig process … ”.
Regeringen tolkar EU:s försvarardirektiv som fan läser bibeln och är inte lyhörd för Europeiska kommissionens kritik.Informationen som brottsmisstänkta ska underrättas om i samband med misstankeförhör ska fokusera på rättigheterna som värnar om brottsmisstänktas rättssäkerhet. Inte framstå som en uppmaning om att det kan vara en fördel för en brottsmisstänkt att avstå sin grundmurade rätt att biträdas av försvarare.
