Skatterättsnämnden ansåg i ett förhandsbesked att en svensk man skulle anses ha väsentlig anknytning till Sverige även efter sin planerade utflyttning till Portugal.
Mannen uppbar livränta och sjukersättning efter en arbetsskada som gjort hans arbetsförmåga helt nedsatt och ägde sedan 2004 en jordbruksfastighet, som dock använts som fritidsfastighet sedan åtminstone 1958.
Skatterättsnämnden pekade dock på att jordbruksfastigheten använts som permanentbostad av mannen sedan han köpte den. Att behålla en tidigare permanentbostad efter utflyttning anses i praxis som ett tungt vägande skäl för att väsentlig anknytning trots allt föreligger. Vid en samlad bedömning fann nämnden också så vara fallet.
Mannen överklagade och menade bland annat att hans fastighet höll ytterst enkel standard och att den inte var lämplig som åretruntbostad, även om han visserligen använt den som sådan under några år.
Högsta förvaltningsdomstolen gör dock samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställer nu förhandsbeskedet.
