Det svenska telefonbolaget Ericsson ingick avtal med ett italienskt bolag om att detta skulle beviljas licens för vissa av Ericssons patent mot ersättning i form av royalty som baserades på omsättningen. Enligt avtalet skulle tvister lösas av skiljenämnd.
Ericsson påkallade därför skiljeförfarande och yrkade att det italienska bolaget skulle åläggas att betala royalty för produkter som ett tredje bolag hade levererat till det italienska bolaget och som bolaget sedan sålt vidare.
Det italienska bolaget invände att dessa produkter inte omfattades av licensavtalet och att tvisten därför föll utanför avtalets tillämpningsområde. Bolaget ansåg därför att skiljenämnden saknade behörighet att pröva tvisten.
Skiljenämnden ansåg sig dock behörig och meddelade dom.
Hovrätten gör nu samma bedömning som skiljenämnden. Domstolen pekar bland annat på att Ericsson framfört skäl för att de omtvistade produkterna skulle omfattas av avtalet och att Ericssons påståenden i vart fall inte varit uppenbart ogrundat. Det italienska bolaget ska därför ersätta Ericssons rättegångskostnader.
Foto: Hasse Holmberg/Scanpix
