Den ena parten, som av skiljenämnden hade ålagts att betala 1,8 miljoner kronor till motparten, vände sig till hovrätten och yrkade att skiljedomen skulle upphävas. Orsaken var att man ansåg att skiljemannen hade varit jävig och att skiljenämnden gått utöver sitt uppdrag.
Bolaget hävdade att skiljemannen, i sin egenskap av advokat, tidigare hade företrätt ett företag som efter ändrade ägarförhållande var delägare i det bolag som var motpart i tvisten. Man hävdade också att det i skiljedomen hade lagts vikt vid omständigheter som inte hade åberopats.
Hovrätten konstaterar att företaget fortfarande kunde åberopa jäv eftersom man inte i samband med skiljeförfarandet kände till de ändrade ägarförhållandena. Hovrätten konstaterar också att skiljemannen inte haft kännedom om ägarförhållandena och att relationen med ägarföretaget låg långt bakåt i tiden och hade varit av begränsad omfattning
Domstolen anser därför inte att skiljemannen varit jävig och slår dessutom fast att det som anges i skiljedomen endast är ett annat sätt att uttrycka företagets bestridandegrund och att något uppdragsöverskridande inte förekommit.
Hovrätten kommer därmed fram till att det inte finns skäl att upphäva skiljedomen.
Foto: Scanpix