Riksrevisionen är nu klar med granskningen av de statliga myndigheternas årsredovisningar för 2023.
Totalt får 17 myndigheter kritik för väsentliga fel, vilket är fler än de senaste åren.
Att myndigheter har överskridit sina ekonomiska ramar är ett av de vanligaste felen.
Riksrevisionen är nu klar med granskningen av 221 statliga myndigheters och organisationers årsredovisningar för 2023. För 17 av dessa lämnar Riksrevisionen en så kallad modifierad revisionsberättelse, vilket innebär att det finns väsentliga brister. Det uppger Riksrevisionen i ett pressmeddelande.
– Den vanligaste bristen är även i år att myndigheter har överskridit sina befogenheter, till exempel när det gäller ekonomiska åtaganden. Dessutom har flera myndigheter gjort stora överskott på avgiftsbelagda verksamheter som ska gå plus-minus-noll, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Högsta antalet sedan 2018
Antalet myndigheter som får en modifierad revisionsberättelse är den högsta sedan 2018, vilket innebär att en positiv trend har brutits, menar Riksrevisionen.
– För en icke-revisor kanske delar av detta kan framstå som formaliafel. Men om regeringen ska kunna styra den statliga verksamheten på ett effektivt sätt måste myndigheterna följa regler och instruktioner, säger riksrevisor Helena Lindberg.
