En överväldigande andel av de röstande advokaterna vill allra helst anlita Johan Eriksson. Nästan en tredjedel, 29, 1 procent, har röstat på honom.
– Det känns roligt, konstaterar han. Och i den här undersökningen är det ju proffsen som har röstat. Då är det naturligtvis extra glädjande.
Är du förvånad?
– Ja, lite grann. I år har jag inte haft något riktigt medialt mål, som varit på allas lappar. Jag har suttit på en och samma rättegång hela året, i princip. Det kanns väldigt annorlunda att tre dagar i veckan i over ett halvår jobba med ett och samma mål, som dessutom innehaller15 000 sidor material. Det är som att grava i en sandhög som aldrig tar slut.
Det stora narkotikamalet i Stockholms tingsrätts säkerhetssal har pågått sedan den 16april. I mitten av december är rättegången tänkt att avslutas. Och förhandlingarna har inte bara varit ovanligt långdragna:
– Det har varit extremt dålig stamning. Vi har grälat hela tiden. Tonen ar tråkig. Det ska tjafsas om allting. Det är inte sa kul, alltså. Nagon journalist beskrev det som ett dåligt äktenskap och ungefar sa känns det.
– Nu ar det ju aldrig ens fel att två träter, men det som har gjort mig arg är den bristande rättssäkerheten.
Det ar det största narkotikamalet i svensk kriminalhistoria. Åtta personer står åtalade for bland annat grovt narkotikabrott. Allting hade sin upptakt i samband med att den svenske så kallade ”ensamseglaren” greps år 2010 i Västindien med 1,4 ton kokain ombord. Jonas Oredsson, känd for att vid tre tillfallen ha fritagits av beväpnade kumpaner, pekas ut som en ledande person i knarkhärvan. Förhandlingarna har varit späckade av dispyter mellan de olika parterna:
- Rikskriminalen lät inte advokaterna och tingsrätten ta del av utredningsmaterial från det under-cover-arbete som gjorts. Man hade lovat bland annat den amerikanska narkotikapolisen DEA att informationen skulle vara fortsatt hemlig. Åklagaren hade då förhört under-cover-poliserna men därefter hemligstämplat förhören.
- Då begärde Johan Eriksson och Thomas Martinson, som företrader Jonas Oredsson, att tingsratten skulle skaffa fram materialet med hjalp av ett editionsforelaggande.
- Rikskriminalens chefsjurist Arne Andersson vädjade till tingsratten att inte gå på den linjen. Detta skulle i så fall ”omkullkasta Sveriges trovärdighet på den internationella brottsbekämpande arenan”.
- Begäran om editionsföreläggande avslogs.
- I september gav tingsrätten emellertid klartecken till advokaterna att förhöra ett par av under-cover-agenterna.
- Johan Eriksson påstår i rättegången att det i det hemligstämplade materialet finns en ”stinkbomb”, uppgifter om skulle visa att polisenbegatt fel. Aklagartrionreturnerade med att forsvaretkastat in ”rokgranater”for att dolja det malet egentligenhandlar om.
- I oktober kräver så samtliga nio försvarare att de tre åklagarna byts ut då de först förnekat vissa omstandigheter i utredningen – omständigheter som de sedan bekräftat.
- Överåklagaren Thomas Häggström tar del av advokaternas krav och beslutar sig for att inte byta ut de tre åklagarna.
Utredningens under-cover-inslag var till en början inte kända. Men i överskottsmaterialet hittade Johan Eriksson en hänvisning till material som fanns hos den hemliga polisenheten SSI.
– När jag får se att det finns material som jag inte får läsa blir jag naturligtvis nyfiken på det. När nu allt mer har kommit fram så har vi, som jag ser det, blivit förda bakom ljuset. Då sätter det här fokus på våra insynsregler. Så som juridiken har utvecklat sig är de inte moderna nog i dag. Det här är en mycket viktig fråga, för min klient och för framtiden och därför kommer jag att fortsätta att driva den.
Åklagarna pratar om rökgranater…
– Fokusförflyttning kan både advokater och åklagare ägna sig åt. Man plockar upp vissa saker som man vill fokusera på. I det här faller är det medveten strategi från motståndarsidan att beskriva det vi gör som fokusförflyttning men det är inte så.
Säkerhetsåtgärderna underrättegången är massiva. 1995 fritogs Jonas Oredsson i samband med en förhandling i Svea hovrätt.
– Säkerhetsnivån är extremt hög. Det är fullt av poliser med skyddsglasögon och mp 5:or.
Tidigare hade de helikopter som åkte efter huvudmannen från häktet.
– Men det är lite svårt att inte tycka det är konstigt att säkerhetsnivån tycks ha sjunkit under rättegångens gång. Där är fortfarande många poliser, men inte som i början. Då kan man inte helt fria sig från tanken att det finns ett mått av taktik även i det här.
Johan Eriksson debatterar ofta polisens metoder och engagerar sig för att hjälpa tidigare polisinfiltratörer.
– Jag kom i kontakt med det där när jag anlitades av infiltratören Peter Rätz. Det handlar om mänskliga rättigheter. Det här är privatpersoner som skickas in i livsfarliga miljöer. Polisen gläds åt resultatet när de kan för att glömma att personen varit inblandad. Och går det åt helvete och de till exempel blir röjda eller inte kan bidra mer så kastas de på soporna. Det här är oreglerat och det skyddas från insyn. Det här är unga människor som arbetar oförsäkrade. Om de skadas eller dör får vi aldrig veta att de har funnits. Det är läskigt.
– För att vi ska kunna hitta en lagstiftning om det här måste vi först få den osminkade sanningen från Rikskrim. Men där är det locket på.
Johan Eriksson säger att han inte gillar ”dålig stämning med motparten”.
– Jag vill att folk ska respektera det jag gör och tycker inte om att behöva bli osams, Men orättvisor får mig att bli riktigt på hugget.
Nästa debattområde är redan bestämt. Under årets narkotikamål har han reagerat över häktningstiderna.
– Till att börja med kan jag inte förstå varför den här stackars ensamseglaren har suttit häktad 2,5 år för en brottslighet som han redan erkänt, han är tagen på bar gärning. Det är väl bara att döma av. Min klient, som berörs av en åtalspunkt, har suttit häktad i två år. Man ska inte avtjäna tid för ett treårigt fängelsestraff innan man har fått en dom i tingsrätten.
Johan Eriksson illustrerar med vad han kallar ”en intressant iakttagelse”:
– Under den tid min klient suttit häktad har Breivik hunnit begå sitt dåd, en förundersökning avseende 73 mord har genomförts och dom meddelats.
Vad beror det på?
– Min klient har blivit en nödvändig komponent i det stora målet. Då får man köra honom tillsammans med allt det andra, och därför får han vänta på häktet tills de är klara med allt det andra. Men jag tycker att det strider mot Europakonventionen, och mot våra regler som säger att man ska sitta häktad för sitt eget brott och inte för andras.
Trots sin frekventa kritik av polisen så var det just i polismål som Johan Eriksson fick fart på brottmålskarriären. Han hade hjälpt en misshandelsdömd polis att få resning av Högsta domstolen. Ryktet om den unge försvararen spreds i kåren. Sedan blev det ”något av en nisch” att företräda poliser.
Vem röstade du själv på i undersökningen?
– Det skulle ha känts sådär att rösta på någon av kollegorna på byrån… Så jag röstade på Lars Kruse i Helsingborg. Han är kanske inte allmänt känd men en riktigt noggrann advokat och en sann vän av rättssäkerheten. Han ger sig aldrig.
– Förra året jobbade vi som privata försvarare med det här 24 år gamla mordet i Eslöv. Vår klient hade dömts sedan hans fingeravtryck hittats på mordvapnet, en telefondosa. Han hade rätt bra med pengar, men det har man ju ingen glädje av när man sitter på kåken. Vi hade alla tänkbara resurser och kunde anlita de experter vi ville. Plötsligt satt vi med vår egen polisorganisation.
Hur gick ni till väga?
– En svensk expert sa, med utgångspunkt i bilder, att klientens fingeravtryck var färskt. Det förekom diskussioner om det till och med kunde vara avsatt i offrets blod. Men det fanns bara bilder kvar, ingenting från brottsplatsen var bevarat. Allt hade slängts.
– Vi visste att avtrycket kunde vara gammalt. Klienten hade tidigare handlat med grejer på loppis. Avtrycket kunde ha kommit dit på så sätt. Efter att vi konsulterat experter och litteratur var den sammanfattande bilden att ingen expert i världen genom ett fotografi kan avgöra om ett avtryck är färskt. Det blir svårt för en domstol att bortse från en sådan slutsats av en person som uppfattas som objektiv. Och naturligtvis var det fantastiskt roligt att vår klient friades i hovrätten.
Vad har du för råd till yngre kollegor?
– Att vara intresserad av jobbet. Att lita på sin intuition. Känns det som att något är värt att kolla, följ upp det!
– Varje gång man gör något, vare sig det är rätt eller fel, så lär man sig av det. Det bästa är ju när man får en intuitiv känsla, kollar något, så visar det sig att man har rätt och vinner målet. Den här klassiska, passiva försvararrollen passar inte mig. Och till exempel engelska barristers och amerikanska advokater granskar bevis på ett helt annat sätt än vi.
– I Sverige har vi en inbyggd tro att om en kriminaltekniker säger att något är på ett visst sätt så är det också så. Vi borde få en mer granskande tradition i Sverige, då får vi också rättssäkrare domar.
================
Här är några röster från de advokater som röstade fram Johan Eriksson som sin egen drömförsvarare:
”Briljant och påläst”
”Ödmjuk och slagfärdig”
”Duktig, orädd, erfaren”
”Mycket engagerad och noggrann”
”Seriös, kunnig och etisk”
PETER JOHANSSON
Foto: Scanpix
