Under tisdagen samlades ett antal inbjudna gäster på advokatbyrån Roschier för att fira releasen av senaste numret av Juridisk Publikation. I samband med firandet anordnades en debatt på temat ”yttrandefrihet och integritet”.
I panelen fanns, förutom Mårten Schultz, även advokat och hovauditör Axel Calissendorff, chefsjustitieombudsman Elisabet Fura, justitierådet Göran Lambertz, Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen och Anne Ramberg, generalsekreterare för Advokatsamfundet.
Debatten tog avstamp i Mårten Schultz artikel om det svaga svenska integritetsskyddet.
Behovet av ett ökat integritetsskydd har utretts länge utan att det lett till några egentliga lagändringar. Mårten Shultz tar upp att möjligheten att samla på sig privat information nu har ökat, samtidigt som det också blir allt lättare att snabbt och enkelt sprida informationen.
I Sverige saknar vi rättsmedel för att värna integritetsskyddet, menar han, och skriver att det bör ske en avvägning i varje enskilt fall mellan informationsfriheten och integritetsskyddet men att matchen är riggad. ”Informationsfriheten har fått tillgång till en full arsenal. Integritetsskyddet har fått en rostig fällkniv”.
Debatten om integritetsskyddet blir ofrånkomligen något splittrad eftersom den rymmer så många olika typer av mål. I ena änden finns mål som fallet med prinsessan Caroline av Monaco som blev smygfotograferad i sitt vardagsliv av tysk press. I andra änden den man som placerade kameror på toaletten inne på caféet Vetekatten.
I det senare fallet friades mannen, efter att hunnit filma över hundra kvinnor och åtalas för sexuellt ofredande. I Sverige saknas nämligen sanktioner för den typen av integritetskränkningar.
Göran Lambertz säger sig, till skillnad från flera andra i panelen, inte se ett stort behov av lagändringar för att komma till rätta med integritetskränkningar i media. Pressen i Sverige sköter sig, menar han, och fallen där problemet aktualiseras är mycket få.
– Jag står på Mårtens sida angående om vi ska lagstifta men behovet är inte stort, säger han.
Även Thomas Mattsson tar upp att vi i Sverige har en återhållsam presstradition.
– Det räcker att gå till Danmark, Finland och Norge för att se publiceringar som vore otänkbara i Sverige. Det sker exceptionellt få övertramp här, säger han.
Majoriteten verkar ändå hålla med Schultz när han kommenterar att bara för att få övertramp sker är det inte ett argument för att inte tillhandahålla rättsmedel i de fall det ändå sker.
En av frågorna som diskuteras flitigt är möjligheten att komma till rätta med problemet genom att öka ersättningskraven. Anne Ramberg vänder sig till Thomas Mattsson när hon betonar att det måste kosta att sprida kränkande bilder.
– Ni på Expressen ska få fotografera men ni ska få betala när ni sprider skräp, säger hon.
Thomas Mattsson menar däremot att höga skadestånd är en ineffektiv metod eftersom det främst drabbar små tidningar, medan stora tidningar har råd att publicera vad de vill ändå.
Under den en och halv timme långa debatten hinner panelen behandla många aspekter av frågan och flera i panelen tar också upp vikten av att Sverige lever upp till våra internationella åtaganden gällande integritetsskyddet.
– Vi har ratificierat Europakonventionen. Då kan vi inte sitta och vänta på att bli fällda i Europadomstolen, säger Elisabeth Fura.
Juridisk Publikation är en akademisk juridisk tidskrift och ett studentinitiativ. Tidskriften drivs av studenter och utgör ett forum för studenter och yrkesverksamma jurister att publicera analyser och åsikter om juridiska frågor.
Foto: Therese Åkerlund
