Lagrådet riktar skarp kritik mot förslaget om att ge de brottsbekämpande myndigheterna utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte.
Enligt Lagrådet urholkar regeringens förslag det skydd och de rättigheter som ges i regeringsformen, Europakonventionen och EU:s stadga.
Regeringen vill att Polisen, Säkerhetspolisen och Tullverket ska få utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte. I en lagrådsremiss föreslås bland annat att fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, till exempel hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas i preventivt syfte mot bland annat spioneri, terroristbrott och allvarlig brottslighet som begås i kriminella nätverk.
Nu riktar Lagrådet vass kritik och skriver att ”förslagen urholkar det skydd och de rättigheter som ges i regeringsformen, Europakonventionen och EU:s stadga”. Enligt lagrådet medför förslaget om utökad brottskatalog i inhämtningslagen och användning av fler typer av hemliga tvångsmedel att ”ytterst integritetskränkande åtgärder kan riktas mot en avsevärt vidare krets av personer än som nu är fallet”.
Enligt Lagrådet finns en ”betydande” risk att det i den praktiska tillämpningen kommer att uppkomma fall som ”med fog kan uppfattas som trakasseri eller otillbörlig kontroll mot ovidkommande personer”. I yttrandet understryks också att ett stort ansvar kommer att vila på såväl de tillståndsgivande organen som de organ som genomför tillsyn.
Varnar för snabbt genomförande
Flera av regeringens förslag är tidsbegränsade. Lagrådet konstaterar dock att det aldrig förekommit att någon sådan lagstiftning har upphävts eller lett till förändring som inneburit en minskad risk för integritetsintrång. Lagrådet saknar också en redogörelse för hur en utvärdering av lagändringarna ska ske – och av vem den ska göras.
Lagrådet anser det också ”starkt påkallat inte bara med en utvärdering av de tidsbegränsade bestämmelserna utan också med en samlad översyn av all reglering av preventiva tvångsmedel i rättegångsbalken och andra författningar”.
Slutligen varnas i yttrandet för att ett ”brådstörtat genomförande” kan leda till ökade rusker och i värsta fall kan bli ett informellt hinder mot ändrade rutiner. Lagrådet avstyrker därför lagförslagen i denna del.
