Hoppa till innehåll
Debatt

”Om plikten att tydligt motivera ersättningsbeslut”



Foto: Lena Öritsland

DEBATT – av Robert Klackenborn, Advokat på Ejder Advokatbyrå.

En avsevärd del av min omsättning utgår ifrån statliga ersättningsbeslut, så är det för väldigt många som arbetar med utsatta.

Såvida man inte har en garantiersättning, vilket jag som egenföretagare inte har, så är det inte optimalt om storleken på ens lön kommer som en överraskning. Jag vill påstå att var och en som lever i Sverige har ett distinkt och berättigat intresse av att staten medverkar till att ovisshet kring ens ersättning undanröjs. När det gäller ersättning till offentliga biträden så menar jag att staten – bland annat genom domstolarna – försummar sitt åtagande i frågan om motivering av ersättningsbeslut.

Min poäng med allt detta har relativt lite att göra med debatten om den allmänna kringskärningen av budgeten för ersättning till offentliga biträden; annat än att jag antagligen skulle sitta ner i båten om jag kände mig tydligt överbetald. Angående frågan om vilken nivå på rättssäkerheten staten bör betala för, så har jag ingen tydlig åsikt. Å ena sidan kan tycka att det är tråkigt att vi inte är mer varsamma med den apparat som vi har ägnat så lång tid åt att bygga, å andra sidan så förstår jag att det måste göras ekonomiska avvägningar. Blir sedan storleken på ersättningen för dålig så har jag ett eget ansvar att byta jobb.

Mitt huvudsakliga spörsmål har snarast att göra med ambitionsnivån inför att skapa förståelig praxis. Jag saknar förmågan att beskriva hur frustrerande det är att återkommande inte få ersättning för viss del av ens arbete, enbart vid förklaringen: ”Med hänsyn målets art och omfattning är försvararen skäligen tillgodosedd med ersättning för [x] timmars arbete”.

Under 2020 fattades 72 900 ersättningsbeslut för målsägandebiträden och offentliga försvarare. Bara utifrån det blotta antalet beslut kan man tycka att det finns förutsättningar för en rik praxisflora, men icke. Självklart så lär man sig ungefär hur ersättningen faller ut i olika fall. Fast så här pass grundläggande tjänstevillkor ska man inte behöva erfara över tid – de måste gå att läsa sig till.

Vad gäller bedömningen om den så kallade brottmålstaxan är tillämplig så lämnar Sveriges Domstolar, på sin hemsida, följande kommentar till ett hypotetiskt exempel där taxan kan frångås:

”Rätten finner inte anledning att ifrågasätta den faktiska tidsåtgången. Det har inte heller framkommit något som föranleder att de vidtagna åtgärderna skulle bedömas som överflödiga eller överarbetade. Eftersom den begärda och skäligt bedömda ersättningen för arbete överstiger det angivna gränsvärdet i taxebilagan – och målet därför krävt avsevärt mer arbete än normalt – får brottmålstaxan frångås i enlighet med 8 § första stycket.”

Jag har aldrig fått till mig i ett ersättningsbeslut att någon specifik åtgärd har varit överflödig eller överarbetad. Inte heller att den faktiska tidsåtgången ifrågasätts. Sådan specifikation har jag bara sett vid en handfull tillfällen, då främst i mål där biträdet ifråga har blivit kapad längs anklarna. Jag tycker inte att man ska behöva göra ett riktigt dåligt arbete för att förtjäna en motivering till ens ersättning.

Jag förstår att det är svårt att kvantifiera exakt vad skälig ersättning är, fast det är inte en ursäkt till att inte försöka. Så till dig som tar ersättningsbeslut: Tänk efter noga, skriv sedan ner vad du har tänkt. Låt oss börja där.

Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång

Event & nätverk

Se alla event
Annons