Mennen och kvinnan kom sommaren 2003 överens om att kvinnan skulle ha ensam vårdnad om deras femårige och att mannen skulle ha umgängesrätt. Tingsrätten beslutade 2006 att vårdnaden om pojken åter skulle vara gemensam och våren 2007 fattade tingsrätten ännu ett beslut – den här gången om att pappan skulle ha ensam vårdnad.
Kvinnan hade dock tagit med sig sonen och flyttat till Karibien. Trots beslut om omhändertagande och överflyttning kunde pojken inte återföras till sin pappa förrän sommaren 2011 då sonen återvände till Sverige tillsammans med mamman.
Kvinnan åtalades för grov egenmäktighet med barn. Själv hävdade hon dock om att hon först 2011 blivit uppmärksammad på ändringen i vårdnadsfrågan och att detta skulle ha skett i samband med att hon skulle förnya pass på svenska konsulatet. Hon återvände då till Sverige.
Norrkörpings tingsrätt kom visserligen fram till att det var osannolikt att kvinnan inte hade haft någon kontakt med anhöriga eller vänner i Sverige som hade kunnat informera om den ändrade vårdnaden.
Det kunde dock inte anses visat att hon de facto kände till ändringen eller att hon hade sådana kunskaper om det rättsliga systemet att hon kunde antas ha insett möjligheten för att pappan skulle få ensam vårdnad i hennes utevaro. Åtalet mot henne ogillades därför.
Göta hovrätt gör nu motsvarande bedömning och fastställer domen. En nämndeman är skiljaktig och anser att mamman uppsåtligen skiljt pojken från sin vårdnadshavare.
Foto: Scanpix
