Domstolsverket får i uppdrag att lämna förslag på vilka tingsrätter som ska vara behöriga att pröva konkursärenden och ärenden om företagsrekonstruktion i framtiden.
I en departmentspromemoria från 2019 lämnades ett antal förslag i syfte att skapa ett mer effektivt och ändamålsenligt konkursförfarande. I promemorian föreslogs bland annat att domstolarnas roll ska renodlas till att framförallt handlägga tvistiga frågor och därmed inte vara involverade löpande i konkursens olika steg.
Konsekvensen av detta tros bli att de frågor som prövas av tingsrätterna kommer att vara komplicerade. I promemorian föreslogs därför att färre tingsrätter än idag ska handlägga konkursärenden.
I den nya lagen om företagsrekonstruktion har det också införts en möjlighet för regeringen att besluta om koncentration till vissa tingsrätter, alltså motsvarande den som föreslagits för konkurser i promemorian.
Traditionsprincipen, lösöreköp och registerpant
I maj månads expertkommentar i insolvensrätt skriver Rolf Åbjörnsson om aktuella frågor som behandlats vid bl.a. Insolvensrättsligt Forums årliga konferens och ett seminarium kring det nya betänkandet om lösöreköp och registerpant. Kommentaren tar bl.a. upp vilka förändringar som kan bli aktuella för att få till en moderniserad rekonstruktionslagstiftning samt frågan om traditionsprincipens avvecklande.
Domstolsverket ska utreda
Nu ger regeringen Domstolsverket i uppgift att lämna förslag på vilka tingsrätter som ska vara behöriga att pröva konkursärenden respektive ärenden om företagsrekonstruktion.
Enligt utredningsuppdraget ska Domstolsverket ha som utgångspunkt att hanteringen ska koncentreras till de delar av landet som i dagsläget har den största ärendetillströmningen. Detta samtidigt som behovet av geografisk spridning och förutsättningar att kunna delta i sammanträden utan orimliga kostnader eller olägenheter beaktas.
