– Det är en demokratifråga att det ska vara möjligt att förstå en dom även om man inte är jurist, säger Fredrik Bohlin till tidningen Advokaten.
Han är idag rådman vid Hässleholms tingsrätt men satte under sin tid i Förtroendeutredningen fingret på bland annat frågor om domskrivning – någonting som sedan dess har legat till grund för det arbete som just nu bedrivs vid Domstolsverket.
I en intervju i det senaste numret av tidningen Advokaten går han till hårt angrepp mot hur hans domarkolleger formulerar sig i sina domar till både innehåll och form.
– Det får inte uppstå ovisshet om vad domstolen bedömt. Det är alltför vanligt att domstolarna skriver att ”den samlade bedömningen” eller ”vad som i övrigt förekommit leder inte till att domstolen gör en annan bedömning”. Sådana formuleringar leder lätt till att den som stått åtalad blir förvirrad, i synnerhet om beslutet gått honom eller henne emot.
– Våra undersökningar visar att inte heller advokaterna alltid kan reda ut och förklara för sina klienter hur domstolen tänkt.
När det gäller formuleringar som kan framstå som obegripliga för utomstående lyfter Fredrik Bohlin fram exemplet från Högsta domstolens uppmärksammade beslut om konflikten mellan kalkbrytningen och bevarandet av Ojnareskogen på Gotland:
”Partiellt prövningstillstånd i fråga om vilken betydelse Miljööverdomstolens lagakraftvunna dom om tillåtlighet har vid den aktuella prövningen av tillståndsfrågan. Frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt förklaras vilande.”
Foto: Scanpix
