Biörn Rieses granskning bekräftar att Goulnara Karimovas namn förekom via det delägda bolaget Fintur och att hon under våren 2007 också var tilltänkt som lokal partner.
Det var efter kraftig medial kritik som TeliaSoneras styrelse i oktober gav Mannheimer Swartling och advokat Biörn Riese i uppdrag att göra en granskning av de ifrågasatta affärerna i Uzbekistan.
Biörn Riese konstaterat att affärerna har omgärdats av så många märkliga förhållanden att åtminstone någon borde ha reagerat vad gäller oklarheterna kring lokal partner.
– Gör man affärer i en korrupt stat bör man helt enkelt vara mer noggrann än vad TeliaSonera varit.
Biörn Riese konstaterar bland annat att:
- Ambitionsnivån när det gäller att skaffa sig kunskap om den lokala partnern har varit mycket låg – från styrelsen ned till projektledningen.
- När de olika avtalen om förvärv av frekvenser och nummerserier ingicks var det okänt för TeliaSonera hur den lokala partnern och sedermera Takilant och dess dotterbolag Teleson Mobile anskaffade dessa.
- Denna ambitionsnivå innebär också att TeliaSoneras egna riktlinjer inte följts fullt ut.
– Om man inte vet vem som är motpart eller hur en motpart kommit över tillgångar som förvärvas, förefaller det svårt att säkerställa att korruption inte förekommer i något led, konstaterar Biörn Riese.
Biörn Riese har också tittat närmare på eventuella band mellan Goulnara Karimova, dotter till Uzbekistans diktator Islam Karimov, och TeliaSonera.
– När projektet inledningsvis hanterades inom Fintur, där TeliaSonera är delägare, var avsikten att ingå avtal med Goulnara Karimovas investeringsgrupp som lokal partner. De uppgifterna förmedlades i en intern promemoria och förekommer även i mailkorrespondens.
När det gäller att utreda huruvida korruptionsbrott eller brott mot penningtvättslagen förekommit är det av den information som utredningen förfogar över enligt Biörn Riese sammantaget inte fastslaget att bestickning eller penningtvätt förekommit.
– De brister som föreligger med avseende på information om den lokala partnerns identitet och Takilants bakomliggande intressenter liksom beträffande de närmare omständigheterna kring förfogandet över frekvenser och nummerserier som utredningen kritiserat, leder dock i praktiken till att den misstanke om brott som framförts i media och av den svenska Åklagarmyndigheten inte heller kan avföras genom utredningen.
När det gäller frågan om vem som bär huvudansvaret för bristerna pekar Biörn Riese ut flera personer eller funktioner:
- Anledningen till kritiken mot projektledningen är de brister som förelegat med avseende på informationen om den lokala partnerns identitet och Takilant med dess ägarförhållande liksom beträffande de närmare omständigheterna kring förfogandet över frekvenser och nummerserier från år 2007 och framåt.
- Anledningen till kritiken under den första etableringsfasen år 2007 mot vid var tid utsedd verkställande direktör är den okritiska hållningen till den information som projektledningen presenterat som föranlett brister i underlaget till styrelsen.
- Anledningen till kritiken mot nuvarande verkställande direktör är den okritiska hållning som upprätthållits trots förekomsten av fortsatta oklarheter i samband med och efter transaktionerna år 2007.
- Anledningen till kritiken mot TeliaSoneras vid respektive tidpunkt utsedd styrelse är den bristfälliga hanteringen, främst såvitt avser lokal partner, vid etableringen i Uzbekistan våren och sommaren 2007 samt i vart fall vid återköpet av aktier från Takilant i januari 2010.
Biörn Riese kommer under fredagen att presentera granskningsrapporten för flera av TeliaSoneras större ägare på finansdepartementet.
Foto: Janerik Henriksson/Scanpix
