Lagrådet ifrågasätter om deras granskning av förslaget om säkerhetszoner endast utgör en formell procedur och riktar skarp kritik mot beredningen av förslaget.
Dessutom anser Lagrådet att den föreslagna ordningen med överklagande av zonbeslut är ”behäftad med sådana brister att förslaget i denna del inte bör läggas till grund för lagstiftning i sin nuvarande utformning”.
I yttrandet konstaterar Lagrådet att remissinstanserna endast fått fem veckor på sig att inkomma med sina svar. Vidare konstateras att regeringen bett Lagrådet att behandla lagrådsremissen så snabbt som möjligt samt att regeringens avsikt är att lagförslaget ska träda ikraft redan den 28 mars.
Enligt Lagrådet innebär denna tidplan att regeringen ger sig själv ”en så kort tid för begrundan av Lagrådets yttrande att granskningen framstår som endast en formalitet”. Lagrådets bedömning är att en rimligare tidplan inte skulle medföra avsevärt men och anser därför att regeringens tidplan inte är förenlig med syftet bakom kravet på att yttrande från Lagrådet ska inhämtas.
”Bör inte läggas till grund för lagstiftning”
Lagrådet har också invändningar när det gäller förslagets rättssäkerhetsaspekter.
Regeringen föreslår att ett beslut att inrätta en säkerhetszon ska kunna överklagas till domstol. Ett sådant beslut kommer dock sannolikt ha upphört när domstolen ska göra sin prövning – vilket gör att överklagandena sannolikt inte kommer att prövas. Domstolarnas utgångspunkt har nämligen varit att de inte prövar så kallade deserta avgöranden. Undantagen har varit de högsta domstolarna som prövat sådana ärenden då det funnits ett behov av att vägleda rättstillämpningen.
Lagrådets bedömning är därför att den föreslagna ordningen med överklagande av zonbeslut är ”behäftad med sådana brister att förslaget i denna del inte bör läggas till grund för lagstiftning i sin nuvarande utformning”.
