Riksbanken kommer kunna lämna synpunkter på buffertvärdet, som ligger till grund för beslut om att fastställa eller ändra storleken på den kontracykliska kapitalbufferten, vid fler tillfällen än tidigare. Det framgår av ett lagförslag som regeringen lämnat över till riksdagen.
Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om att Finansinspektionen och Riksbanken ska samverka om kontracykliska buffertvärden, ett krav på bankerna att hålla mer kapital för att öka banksystemets motståndskraft i kriser och djupa lågkonjunkturer.
Förslaget innebär att Riksbanken kommer kunna lämna synpunkter på buffertvärdet vid fler tillfällen än tidigare.
Högst buffertvärde av alla EU-länder
Finansinspektionen beräknar regelbundet de buffertriktvärden som ligger till grund för beslut om att fastställa eller ändra storleken på den kontracykliska kapitalbufferten.
Före pandemin hade Sverige högst buffertvärde av alla EU-länder. När pandemin bröt ut kunde Finansinspektionen sänka kravet till noll och bidra till att upprätthålla en fungerande kreditförsörjning i ekonomin.
Den kontracykliska kapitalbufferten kan påverka räntor och utbudet av krediter på bankmarknaden, och därmed i förlängningen inflationen och penningpolitiken, som är Riksbankens ansvar.
Tidigare inhämtat synpunkter
Finansinspektionen har även tidigare inhämtat synpunkter från Riksbanken om den kontracykliska bufferten, men bara i samband med förändringar av buffertvärdena. Förslaget som nu överlämnas innebär alltså att Riksbanken får lämna synpunkter vid beräkning av buffertriktvärdet liksom vid beslut om att fastställa eller ändra buffertvärdet.
– Syftet med förslaget är att tydliggöra formerna för Riksbanken att ge sin bedömning av lämpligt buffertvärde utifrån ett penningpolitiskt perspektiv. Även Riksbanken har ett uppdrag att bevaka finansiell stabilitet och det är naturligt att här också ta del av deras bild av utvecklingen för kreditgivningen och ekonomin i övrigt. Det breddar Finansinspektionens beslutsunderlag, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
