– Jag har träffat polischefer som verkar fungera bra utan att ha någon jur kand-examen. De har ju polisintendenter med jur kand-examina kring sig som får sköta de juridiska spörsmålen. Att någon har en jur kand borgar inte för att han eller hon är en bra chef, säger Nils-Eric Schultz.
Däremot efterlyser han en mixad akademisering av den utredande verksamheten inom polisen – inte minst bland de högre polischeferna. Hur ser han då på att endast sex polischefer i landet har en annan bakgrund än polis eller jurist?
– Det är en mycket relevant fråga. Jag tror att man mycket väl skulle kunna rekrytera fler polischefer som varken är jurister eller poliser. En person med goda ledaregenskaper är vad som krävs.
– Ett problem kan dock vara att poliser i gemen har en benägenhet att vara kritiska mot icke-poliser. Poliser tror ju inte att någon annan än poliser själva egentligen förstår vad verksamheten går ut på…
Han lyfter dock fram Säkerhetspolisen som ett gott exempel på hur akademiker kan användas för andra kvalificerade uppgifter än just strategiskt ledarskap.
– Hos Säkerhetspolisen har man under senare år anställt många icke-poliser – personer med högskoleexamina i kanske språk eller någon som specialiserat sig på förhållandena i Mellanöstern, Afrika och så vidare. Vad jag förstått så fungerar mixen mellan poliser och civilister bra där.
– Själv har jag ju också förespråkat fler civila utredare och då inte minst då det gäller komplicerade korruptions- och ekobrottsutredningar. En av de bättre utredarna som jag har stött på har gått på journalisthögskolan – varit journalist och blev därefter civilutredare hos polisen.
Inom den ganska nya korruptionsgrupp som arbetar som utredare åt åklagarna vid Riksenheten mot Korruption finns idag mellan 25 och 30 utredare varav hälften är poliser och hälften är ekonomer.
– Så här långt verkar det i den gruppen fungera bra mellan dessa båda kategorier. Drömmen vore emellertid att få utredare från universitet och högskolor – således personer med en mer avancerad utbildning än den som idag ges på Polishögskolan. Alltså exempelvis ekonomer, jurister och gärna också journalister.
– Dessa behöver inte ges några polisiära befogenheter utan polisen skulle kunna bistå utredarna med att hämta in folk som är anhållna, göra husrannsakningar och så vidare. Men detta kommer tyvärr att stanna vid en dröm…
Nils-Eric Schultz har många gånger varit offentligt kritisk när det gäller polisernas utbildningsgrad, rekrytering och kompetens.
– Jag sade i en intervju i Ekot för något år sedan att jag för min del egentligen inte har något behov av utredare som är duktiga på att köra bil, bryta ner folk och skjuta. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att ha en kader med högskoleutbildade utredare som var körkortslösa och vapenvägrare.
Tema: POLISEN och JURIDIKEN
Poliser tränger undan juristerna på de högre tjänsterna – endast 44 procent har en jur kand
Toppchefer inom Säpo kunde inte åtalas för konstaterade brott – ”saknade relevant utbildning”
Rättsligt känsliga beslut ska normalt fattas på minst polisintendents nivå
”En brist att man får fatta kvalificerade juridiska beslut utan formella krav på juridisk kompetens”
”En jur kand borgar inte för att man är en bra chef – men det behövs fler akademiker inom polisen”
Justitieutskottet: Viktigt med juridiken men polisen måste få in annan kvalificerad kompetens
”Inte ens en doktorshatt i juridik kan ersätta den tysta kunskap som poliser förvärvar på fältet”
Foto: Björn Larsson-Rosvall/Scanpix
