Antalet unga som döms till sluten ungdomsvård har ökat dramtiskt.
Det har lett till betydande konsekvenser för Statens institutionsstyrelse (SiS) som nu går in med en hemställan till regeringen om utökade resurser.
Äskandet uppgår till 272 miljoner kronor för år 2024.
– För ett år sedan hade vi drygt 50 ungdomar som avtjänade sluten ungdomsvård. I dag har vi över 100, och enligt prognosen kommer upp emot 150 platser behövas under året. Denna mycket snabba ökning får stora konsekvenser för hela vår verksamhet, säger SiS generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark i ett pressmeddelande.
Ungdomarna som döms till sluten ungdomsvård är nu fler, begår allt grövre brott och döms till längre verkställighetstider än tidigare. Av de som i dag avtjänar sluten ungdomsvård är drygt 40 procent dömda till mord eller dråp, alternativt försök till mord eller dråp.
Mydnighetens hemställan om utökade resurser grundar sig huvudsakligen i hur SiS finansieras,
Sluten ungdomsvårds-verksamheten finansieras helt och hållet av statliga anslag och SiS övriga ungdomsvård, som till största del utgörs av placerade enligt lagen om vård av unga (LVU), finansieras med avgifter från kommunerna till två tredjedelar, medan den sista tredjedelen är statliga anslag. Konsekvenserna av en omfattande omställning av LVU-platser till LSU-platser blir därför ett kraftigt underskott, som urholkar stora delar av SiS budget.
– Om SiS inte får utökade resurser för att möta den stora efterfrågan inom LSU kommer omfattande besparingar och omprioriteringar att behöva göras. Vi kommer tvingas stänga platser för att vi inte kan bemanna tryggt och säkert, öka gruppstorlekarna och pausa renoveringar och nybyggnationer. Detta skulle allvarligt påverka tryggheten och säkerheten för placerade barn och unga, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark.
