Förvaltningsrätten biföll en ansökan från Skatteverket och konstaterade att preskriptionstiden för en brittisk mans skatteskuld på närmare 13,5 miljoner kronor skulle förlängas. Preskriptionstiden hade genom tidigare dom redan förlängts med fem år.
Förvaltningsrätten konstaterade att mannen – som hade utvandrat från Sverige 1983 – saknade tillgångar här men att han hade tillgångar i Storbritannien och Schweiz där han var bosatt.
Så kallad utlandshandräckning hade begärts men den engelska myndigheten hade meddelat att de inte hade för avsikt att verkställa detta så länge mannen var bosatt i Schweiz – ett land som Sverige i sin tur inte har något handräckningsavtal med.
Förvaltningsrätten slog fast att mannen hade hållit sig borta från Sverige under hela den förlängda indrivningstiden och att bosättningen i Schweiz medförde att statens förutsättning att bevaka sina fordringar hade försämrats. Detta var enligt förvaltningsrätten tillräckligt för att ytterligare förlängning skulle anses påkallad från allmän synpunkt.
Kammarrätten menade dock att en förlängning förutsatte ett aktivt handlande från den betalningsskyldiges sida och var reserverad för uppenbara ”sabotagefall”. Förvaltningsrättens dom upphävdes därför.
Högsta förvaltningsdomstolen beslutar nu att meddela prövningstillstånd i frågan om vad som krävs för att en ytterligare förlängning av preskriptionstiden för skattefordringar ska anses vara påkallad från allmän synpunkt.
Foto: Scanpix
