Enligt den utredning som ligger till grund för den planerade lagstiftningen är det inte den kontant utbetalda bruttolönen som ska redovisas i månadsuppgiften. Istället ska – förutom lönen – helt nya och detaljerade uppgifter om tilläggsersättningar som till exempel OB, övertid och föräldraledighetsförmåner redovisas. Dessutom ska avdrag för frånvaro på grund av vård av sjukt barn, sjukdom och föräldraledighet göras.
Arbetsgivaren ska också redovisa vilken månad ersättningen eller avdraget avser. Minst 80 procent av arbetsgivarnas månadsutbetalningar till arbetstagarna innehåller poster som avser annan månad än den aktuella.
Totalt handlar det om att ställa detaljkrav på arbetsgivare att rapportera in minst 40 individuella uppgifter varje månad. Detta istället för att vid ett tillfälle rapportera samma information till Skatteverket.
– Det gör ingen skillnad för beskattningen men det säger sig själv att detta är en ökad administrativ börda som tar tid och kostar mycket pengar. Vi gör en försiktig uppskattning att detta kan röra sig om miljardbelopp inom sektorn, säger Ingela Gardner Sundström, ordförande i förhandlingsdelegationen på Sveriges Kommuner och Landsting.
SKL har i sitt remissyttrande tryckt på att administrativa rutiner för arbetsgivare måste vara rimliga och relevanta. En kraftigt utökad börda att lämna uppgifter för arbetsgivaren måste kunna motiveras. Det ska vara lätt att göra rätt – även för arbetsgivaren, anser SKL. .
– Månadsuppgifterna som lämnas kommer heller inte att vara tillförlitliga, eftersom omfattande rättelser kommer att krävas för att ”rätt” ersättning och avdrag redovisas på ”rätt” månad. Ingen har nytta av sådana osäkra uppgifter och rättelserna i sig kommer att ytterligare öka arbetsbördan för arbetsgivarna, säger Ingela Gardner Sundström.
SKL föreslår istället i remissyttrandet att uppgiftslämnande på individnivå i arbetsgivardeklarationen borde vara ett alternativ att utreda.
Foto: Claudio Bresciani/Scanpix
