En ny undersökning som gjorts på uppdrag av Finansinspektionen och Folkhälsomyndigheten visar att många svenskar känner en oro eller stress över sin ekonomi, vilket enligt undersökningsresultatet kan leda till negativ påverkan på hälsan.
En majoritet av svenskarna uppger i en undersökning, som gjorts på uppdrag av Finansinspektionen och Folkhälsomyndigheten att de har ett gott finansiellt välbefinnande, men drygt en av tre uppger att de känner en oro eller stress för sin ekonomiska situation. En lika stor andel svarar att de har haft svårt att klara löpande utgifter för till exempel hyra och mat under det senaste året.
Ekonomisk oro skapar en sårbarhet
Däremot uppfattar tre av fem att de vid en plötslig stor utgift, motsvarande den egna månadsinkomsten efter skatt, skulle ha möjlighet att kunna betala den utan att behöva låna pengar eller be sin omgivning om hjälp.
– Undersökningen bekräftar som förväntat att ekonomisk och allmän hälsa går hand i hand. Ekonomisk oro skapar en sårbarhet och påverkar det övergripande finansiella välbefinnandet. Vi ser därför ett behov av att rusta individer genom bland annat finansiell folkbildning med nödvändiga verktyg för att fatta medvetna ekonomiska beslut. Det är spännande och viktigt att ha med hälsoaspekten framöver, säger Sofia Tyréus, senior projektledare för finansiell folkbildning på FI.
Höga värden för finansiellt välbefinnande rapporteras främst av män, ålderspensionärer och arbetande högutbildade personer utan barn och hushåll där nettoinkomsten är 50 000 kronor eller mer i månaden. Lägre värden för finansiellt välbefinnande återfinns oftare bland kvinnor, flerbarnshushåll, ensamstående, utlandsfödda och hushåll där nettoinkomsten är mindre än 25 000 kronor i månaden.
Riskfyllda beteenden
En del av undersökningen handlar om riskfyllda beteenden kopplat till sparande och spel. Resultatet visar att personer som har ett riskabelt spelande oftare ägnar sig åt spekulativt sparande i högriskprodukter.
Riskabelt spelande är överrepresenterat bland män, 18–34-åringar, ensamstående, studerande, personer med relativt god inkomst och storstadsbor. Personer som har ett riskabelt spelande tenderar även att i högre grad ägna sig åt spekulativt sparande, till exempel sparande i kryptotillgångar eller andra högriskprodukter, än de som inte har ett riskabelt spelande. De har också sämre finansiell hälsa oavsett vilken faktor man tittar på.
