Det är dagens Juridiks systertidning Legally Business som i sitt senaste nummer rapporterar om utvecklingen inom arbetsrätten. Under 2012 ökade mängden stämningsansökningar i Arbetsdomstolen med mer än tolv procent – från 209 mål året innan till 237. Största andelen gäller anställningsskydd.
Men innan målen når AD kan det ha blivit förlikning på lokal eller central nivå.
– Det innebär att de riktiga domarna, där AD tar ställning i mål som får betydelse för praxis, blir färre för varje år, säger Erik Danhard, expert på arbetsrätt och delägare på advokatbyrån Hamilton.
Han hänvisar bland annat till att antalet lönetvister som väcks i AD har ökat under året.
– En arbetsgivare kan inte betala ut lönerna, hittar på någon invändning för detta och hamnar senare i domstol. Under det ett och ett halvt år det tar innan det är dags för förhandling så har antingen läget för företaget ljusnat så att det kan bli förlikning – eller så har läget mörknat och bolaget gått i konkurs. Därför ser man sällan slutliga domar i de här tvisterna.
Mats Borgström, delägare på DLA Nordic, ser även han konjunkturerna som en viktig anledning till den här trenden:
– I högkonjunktur är man intresserad av att göra business, inte av att stämma varandra. Men när man har mindre pengar att röra sig med vill man i högre grad få hem de pengar som man tycker att man har rätt till.
Hans erfarenhet är att stridsviljan ofta är stor hos båda parter. Åtminstone i början av processen:
– Men ju längre tiden går desto tröttare blir de på tvisten. Till slut kommer tiden med en lösning. Stridsviljan minskar. Man vill ”bli av med skiten” som man uttrycker det.
Fredrik Dahl, delägare på Vinge:
– Vi märker att parternas tvistbenägenhet ökat. Det beror dels på att det finns mindre utrymme for företagen att betala generösa ekonomiska uppgörelser for att undvika tvist. Och sedan finns en större benägenhet att få vissa principfrågor utredda via domstol.
Vad är då viktigast att tanka på innan man ger sig in i en arbetsrättslig tvist?
Mats Borgstrom, DLA Nordic:
– Viktigast är att tanka sig for, både en, två och tre gånger. Det gäller inte bara i dagens lågkonjunktur. Även om man tror att man ska vinna så finns alltid en processrisk. Försök att hitta en vettig förlikning i stallet, det gäller framförallt för privatpersoner.
– Det kan ibland vara stora belopp på spel aven i arbetstvister. Men det ar inte sällan som kostnaderna överstiger värdet. På något sätt blir advokaterna oftast vinnarna. Den här osäkerheten i kostnadsaspekten gör att förlikning ofta är att föredra även när man tycker att målet ser bra ut. När man börjar prata med vittnen och andra inblandade så kan det bli en annan story.
Fredrik Dahl, Vinge:
– Innan man går in i en tvist ska man vara medveten om att det kommer att kosta pengar oavsett om man vinner eller förlorar; i form av tid, energi, tappad fokus på verksamheten etcetera. Man ska också vara beredd på att hela processen kommer att ta lång tid.
– Under processen ska man sedan vara beredd att ompröva sin ståndpunkt. Då kan kanske komma i ett annat ljus, så det är bra att försöka behålla en flexibel inställning genom hela processen.
Erik Danhard, Hamilton:
– Vid någon punkt lämnar man stadiet att komma överens och inser att man har hamnat i en tvist. Då är det viktigt hur man agerar. Först och främst måste man visa att man inte är nöjd med motpartens prestation.
– Många tar hjälp av sin ”husjurist” som om arbetsrättsliga tvister var vilka tvister som helst. Men de följer en viss särskild tvisteordning. Risken finns att man alltför sent upptäcker att tidsgränserna här är väldigt snäva. Om man kommit fel från början är det inte säkert att detfinns tid att komma tillbaka på rätt spår.
Erik Danhard menar att man måste göra strategiska överväganden innan man inleder tvisten:
– I enskilda personalärenden har företag sällan anledning att synas i domstolsrullorna, det ar en fråga om ”employer branding”.
– Man måste ställa sig frågan ”har vi skäl att tvista”. Det kan finnas tre sådana: Att det gäller mycket pengar, att man inte hittar någon annan uppgörelse. Eller en tredje anledning, som att man måste positionera sig, eller har hamnat i ett läge dar man får dåligt renommé om man inte tar tvisten.
– Det kan handla om att man fått dålig publicitet som man upplever är orättvis. Skadan kanske redan är sa stor att det är lika bra att fullfölja. Först då kan den korrekta bilden komma fram.
Enligt Erik Danhards erfarenhet kan olika företagskulturer vara mer eller mindre inriktade på tvister.
– Somliga företag har inga problem att förekomma i sådana sammanhang. Andra känner stor oro for att synas i domstol. Ibland kan det finnas fördelar i att andra vet om att man är beredd att starta en tvist när man utsätts for obefogade krav. Men oavsett situation – om det visar sig att man saknar juridiska kort bör man försöka lösa tvisten genom förlikning.
Peter Johansson
