Efter domen i EU-domstolen har Högsta domstolen idag meddelat prövningstillstånd i frågan om en person som först har påförts skattetillägg därefter också får dömas för skattebrott – det vill säga den så kallade ”ne bis in idem”-principen.
När det gäller oriktiga uppgifter i samband med beskattning kom Högsta domstolen i två beslut år 2010 fram till att det saknades klart stöd för att det svenska systemet med dubbla sanktioner – alltså skattetillägg och brottspåföljd – och två olika rättsliga förfaranden skulle vara oförenligt med Europakonvention.
Om det var oförenligt med Europeiska unionens stadga prövades inte i det målet men i ett beslut år 2011 avslog HD ett yrkande om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen i den frågan.
I den dom som kom från EU-domstolen den 26 februari 2013 slog EU-domstolen fast att påföljdsfrågor vid oriktiga uppgifter när det gäller moms omfattas av unionsrätten. EU-domstolen konstaterar också att om en oriktig deklarationsuppgift för mervärdesskatt har medfört skattetillägg så får den skattskyldige därefter inte dömas för skattebrott om skattetillägget har ”straffrättslig karaktär”.
Frågan i det mål som Högsta domstolen nu tar upp till prövning är om åtalen, som gäller underlåtenhet att deklarera både mervärdesskatt och inkomstskatt, ska avvisas på grund av beslut om skattetillägg – varav några men inte alla har vunnit laga kraft.
HD har beslutat att frågan ska avgöras i plenum – det vill säga att domstolens samtliga ledamöter ska delta vid avgörandet.
I artikel 4 i det sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen förbjuds att ett och samma brott prövas i två förfaranden. Ett motsvarande förbud finns i artikel 50 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
