Försäkringskassans brister i dokumentation vid granskning av assistansersättning har lett till kritik från Justitieombudsmannen, JO.
Det var i maj 2022 som Försäkringskassan tog emot en anmälan där myndigheten i ett ärende om minskad assistansersättning anklagades för att ha brutit mot reglerna om dokumentation och partsinsyn.
Innan det nu aktuella ärendet har Försäkringskassan fått in en anonym anmälan enligt vilken en mamma och tillika assistent hade redovisat orimligt många timmar utförd assistans för sina två döttrar.
Anmälan ledde till att Försäkringskassan inledde fem separata kontrollutredningar om fem assistenter för att utreda hur assistansen utförts och hur tiden redovisats.
Kontrollutredning
Senare inleddes även en kontrollutredning av en av döttrarnas assistentbehov. I april 2021 beslutade Försäkringskassan att minska dotterns assistanstimmar, bland annat efter anteckningarna från samtal med en av assistenterna.
Innan dess hade mamman begärt att få ut handlingarna om dottern och alla assistenter men nekades ta del av dokumentationen om och intervjuerna med om vissa av assistenterna.
Försäkringskassan har därefter tillstått att det var fel att inte lämna ut den dokumentationen. Myndigheten medger även att det var fel att inleda separata kontrollutredningar som gällde assistenterna eftersom utredningen gällde omfattningen av brukarens rätt till assistansersättning. Dokumentationen från myndighetens möten med assistenterna borde ha kopierats över till brukarens förmånsärende.
JO konstaterar i sitt beslut att så snart det stod klart för Försäkringskassan att det var omfattningen av brukarens assistansbehov som skulle utredas borde ett ärende om brukaren ha inletts och allt underlag som kunde ha betydelse för den frågan omedelbart ha förts in i det ärendet.
”Eftersom Försäkringskassan inte förde över allt underlag uppfylldes inte dokumentationskravet i 27 § FL”, framgår det av beslutet.
Partsinsyn
Inte heller när felet uppmärksammades i anledning av att assistenten och tillika mamman begärde att få del av intervjuerna tillfördes underlaget brukarens ärende om omfattningen av assistansbehovet, vilket medförde att hon gick miste om sin rätt till partsinsyn.
”Försäkringskassan förtjänar kritik för att dokumentationen i AA:s ärende inte var komplett eftersom relevanta handlingar inte hade tillförts ärendet och för att hon nekades insyn i sitt ärende enligt reglerna om partsinsyn i 10 § FL”, skriver JO.
Vidare skriver JO att ”oavsett om handläggaren i det aktuella ärendet bedömde att det framför allt var underlaget från intervjun med EE som var relevant kan det inte uteslutas att övriga intervjuer, i vart fall den med FF, kunde vara av betydelse för beslutet i ärendet. Åtminstone underlaget från den intervjun borde därför ha kommunicerats med AA, och Försäkringskassan förtjänar kritik för att det inte skedde”.
