– Det ligger i uppdragets natur att Must hanterar uppgifter även om personer som inte har direkt anknytning till ett visst uppdrag men det måste finnas mekanismer som säkerställer att bara relevanta uppgifter registreras, säger DI:s tillförordnade generaldirektör Hans-Olof Lindblom.
Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten har statsmakternas uppdrag att samla in och analysera information om yttre hot mot Sverige.
För att kunna bedriva detta arbete har Must utrustats med långtgående befogenheter när det gäller bland annat möjligheten att registrera så kallade känsliga uppgifter om till exempel personers politiska övertygelse, religion, etnicitet och sexuella läggning.
Detta får dock enligt lag ske endast om det är absolut nödvändigt för ett visst syfte. Det finns därför speciallagar som noggrant reglerar hur och när dessa personuppgifter får hanteras.
En granskning som DI har genomfört visar dock att Must registrerar den här typen av uppgifter utan att man prövar om uppgifterna är relevanta för uppdraget – någonting som lagen alltså kräver.
– Must har rätt att hantera personuppgifter som kan vara mycket känsliga. Om dessa uppgifter hanteras på ett sätt som man inte har laglig rätt att göra så finns det risk att personer blir kränkta, säger Mikael Ejner, IT-säkerhetsspecialist på DI.
– Konsekvenserna är svåra att överblicka. Men det är en sluten miljö där enskilda inte kan få insyn. Då är det extra viktigt att människor har förtroende för att myndigheten agerar korrekt.
DI riktar också kritik mot Must för att man inte har upprättat några rutiner för att gallra personuppgifter i försvarsunderrättelseverksamheten. DI anser att hanteringen av känsliga personuppgifter behöver ”stramas upp”.
Foto: Henrik Montgomery/Scanpix
