Justitiekanslern mottog flera anmälningar från Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden eftersom material från hemlig teleavlyssning inte hade förstörts inom föreskriven tid.
I ett fall hade tiden överskridits med över tre år. Som förklaring angav Åklagarmyndigheten förbiseende, arbetsbelastning, glömska – med mera.
I ett fallen konstaterar JK:
”Av utredningen framgår att det aktuella materialet från teleavlyssningen skulle ha förstörts i samhand med att domen i målet vann laga kraft den31 mars 2008. Beslutet att materialet skulle förstöras meddelades emellertid först den 6 maj 2011 med anledning av Säkerhets-och integritetsskyddsnärrmdens granskning.”
JK slår nu fast att Åklagarmyndighetens förklaringar inte är godtagbara och att agerandet utgör fel eller försummelse i skadeståndsrättslig mening. Felen utgör dessutom en kränkning av de misstänktas rätt till respekt för sitt privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen.
Eftersom det förhållande som har utgjort själva kränkningen nu har undanröjts anser JK dock att det får anses utgöra en tillräcklig gottgörelse för de brottmisstänkta – trost att det konstateras att de fått sina rättigheter kränkta. Någon ersättning ska därför inte utgå.
JK riktar dock kritik mot Åklagarmyndigheten men konstaterar samtidigt att man, utifrån vad som kan bedömas, numera har ett fungerande system för att bevaka fristen för förstöring av avlyssningsmaterial.
Foto: Scanpix
