Naturvårdsverket konkurrensutsatte inte ett avtal värt 90 miljoner kronor avseende myndighetens ärendehanteringssystem.
Nu yrkar Konkurrensverket att myndigheten ska betala knappt 7 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift.
– Det ställs höga krav på att en upphandlande myndighet planerar och organiserar sin verksamhet på ett sådant sätt att upphandlingslagstiftningen kan följas, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten i ett pressmeddelande.
Naturvårdsverket hade sedan 2009 ett avtal om ärendehanteringssystem. Avtalet löpte ut i februari i år och i samband med detta tecknades ett nytt avtal med samma leverantör. Ett avtal med ett uppskattat värde om 90 miljoner kronor.
Avtalet konkurrensutsattes inte genom annonsering, vilket myndigheten motiverar med undantaget för ensamrätt i LOU. Myndigheten har nämligen hävdat att det endast var den befintliga leverantören som kunde erbjuda den aktuella systemlösningen som var anpassad efter deras behov.
Riskerar miljonböter för otillåten direktupphandling
Konkurrensverket håller dock inte med och skriver i ett pressmeddelande att det saknas stöd för att endast en leverantör kunde tillhandahålla tjänsterna. Myndigheten undersökte inte om det fanns jämförbara eller liknande tjänster på marknaden. Att tjänsterna hade kunnat anskaffas från ett av Kammarkollegiets ramavtal visar också att det finns andra tänkbara leverantörer tillgängliga, skriver Konkurrensverket.
Därför vänder man sig nu till förvaltningsrätten och yrkar att Naturvårdsverket ska betala knappt 7 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift.
– Det ställs höga krav på att en upphandlande myndighet planerar och organiserar sin verksamhet på ett sådant sätt att upphandlingslagstiftningen kan följas. I detta ingår bland annat att avsätta tid för annonsering och ge leverantören rimliga möjligheter att tillhandahålla en upphandlad tjänst, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten i pressmeddelandet.
