– Ni behandlar mänskliga rättigheter som ett smörgåsbord. Ni är rädda för att synliggöra de problem som också finns i Sverige när det gäller sociala rättigheter, sa Vänsterpartiets Hans Linde i Utrikesutskottet.
FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter – den så kallade ESK-konventionen – innehåller rättigheter som bland annat gäller rätten till arbete, en tillfredsställande levnadsstandard och utbildning.
År 2008 antog FN:s generalförsamling ett tilläggsprotokoll till ESK-konventionen. Protokollet handlar om så kallad enskild klagorätt och man kan säga att det ger individer klagorätt mot stater som inte når upp till sina åtaganden enligt ESK-konventionen, skriver tidningen Riksdag & departement.
Sverige röstade år 2008 för tilläggskonventionen. Regeringen har dock sedan dess inte undertecknat eller ratificerat tilläggsprotokollet.
Och nu har alltså riksdagen beslutat sig för att Sverige ska stå fast vid detta. Men åsikterna går isär.
S, V och MP – med Utrikesutskottets vice ordförande Urban Ahlin (S) i spetsen – har reserverat sig mot beslutet om att avslå motionerna. Deras syfte är att markera sitt motstånd mot att Sverige inte undertecknar protokollet.
När det gäller exempelvis stärkta rättigheter för migrationsarbetare skriver partiledaren Jonas Sjöstedt (V) med flera i ett ställningstagande:
”Sverige var med och arbetade fram konventionen men har ännu inte ratificerat den. En ratificering skulle markera Sveriges vilja att skydda människor som befinner sig i en särskilt utsatt situation och skulle signalera till andra länder att detta är något som Sverige tar på allvar.”
Och till Riksdag och Departement säger Hans Linde (V):
– Mänskliga rättigheter måste ses som en helhet. Man kan inte rycka ut en del och säga att man inte vill ha vissa rättigheter.
Allianspartiernas motivering bakom beslutet om att avslå motionerna – som bland annat undertecknats av Utrikesutskottets ordförande Sofia Arkelsten (M) – är att man inte är övertygad om att enskilt klagorätt är det ”bästa sättet att främja de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna”. ESK-rättigheternas ”karaktär” gör det nämligen ”ofta svårt att med precision ange när en kränkning ska anses ha begåtts”.
Foto: Bertil Ericson/Scanpix
